söndag 7 december 2008

Sleepless

soulfood at the moment : Pete Philly - Grateful
Time; 05.45
Mood; Mellow
tick tick tick tack...
"Dear family and friends
I need to thank you
In this note that I'm sending you
I need to show my gratitude
I'm truly grateful to you
Thank you for pulling me through"

Sleepless i Uppsala, som så många gånger förr. Många nätter där sömnen inte varit en deltagare men sömnens närvaro är just nu inte heller saknad. So stay the hell away!
Återigen lämnar jag snart Uppsala för att vara sleepless i Istanbul. Sleepless here sleepless there..
Det är mycket som skall göras innan avfärd, och det är först nu jag inser, hur snart det faktiskt bär iväg. Jag som alltid har min traditionella countdown, har inte ens börjat med nedräkning. The countdown, counts me down instead.

soulfood at the moment : Pete Philly - Mellow.
Denna gång stannar jag dock borta lite längre än vad jag vanligtvis brukar göra.
Jag längtar efter alla nya lärdomar, nya ansikten, nya insikter, nya minnen, nya perspektiv jag kommer att möta.
Längtar efter allt det som kommer att tilldelas mig, enbart genom en liten resa, lite, lite längre bort.
Samma stjärnor, samma himmel, samma luft, samma Nahide
men så, så annorlunda.

Soulfood at the moment : Amos Lee - keep it loose, keep it tight.
"But the people on the street, Out on buses or on feet, We all got the same blood flow"

Oavsett var jag möter dessa människor, oberoende av tid och plats, är alla dessa människor, likt mig, människor i mängden. En mängd som jag just nu enbart vill dyka in i. Dyka in i den, få syrebrist, Dyka djupare för att sedan, i en främlings närvaro ta ett djupt andetag, andas in livet återigen. Jag har dykt i Uppsala, så många gånger förr. Så många främlingar, är idag de människor, jag vill ha i min närhet, dagen innan avfärd. Dessa främlingar som jag snart vill hålla om och med ett leende säga " See you soon mon ami, arrivederci".

Soulfood at the moment: Damien Rice - The Blowers Daughter. 
" And so it is, just as it should be"
För, visst är allting som det bör vara. I skrivande stund inser jag, att jag är där, jag drömde om att få vara...
För fem år sedan, drömde jag om den dagen då jag, hade blivit en del, av folkmassan i Uppsala. Längtade efter den dagen då Uppsala hade växt inuti mig. Då, var Uppsala en helt främmande plats. När jag blundade fanns det ingenting och ingen, som snabbspolades i mitt inre. När jag blundar idag. Ser jag platser, ansikten, leenden, stunder fyllda av kärlek, stunder fyllda av sorg, stunder fyllda av.. Uppsala. Idag är Uppsala inte längre ett tomt blad som jag längtade efter att få fylla med mina egna ord. Idag är Uptown ett kapitel ur mitt liv, som jag älskar att bläddra i.

Soulfood at the moment: Musiq Soulchild - Future. 
"Hey ya'll, hey ya'll don't you ever let no one tell you to grow up and give up on your
dreams". 
And I didn't. Ingen och ingenting fick mig att ge upp. Även om dessa år, innebar mitt livs största motgångar. Motgångar som fick mig att falla till avgrunden och ställa mig själv frågan om jag skulle orka ta ett steg till. Jag föll, och föll, andra föll med mig, Sorgligt nog, fick Jag, andra att falla. Men vi reste oss tillsammans. Tillsammans tog vi oss tillbaka upp igen. Idag sitter jag här och andas ut. Lättad över att proud and loud, säga att jag faktiskt klarade mig. jag klarade mig hit, och jag klarar mig även dit. I samband med att jag nådde målet om att ta mig hit.. inte enbart hit som i Uppsala, utan som i hit, the state of mind som jag befinner mig i just nu. Smiling and shining. 

Soulfood at the moment: Dilated Peoples : Worst comes to worst.
My peoples comes first. 
Allways have, allways will. My people, my people, ni som inte gav upp när jag själv gav upp. Ni som aldrig någonsin tvivlade på mig, när jag själv tvivlade. Ni som fann vägar att älska mig, när jag själv inte förmådde mig själv att älska. Ni som bar upp allt det där, som jag aldrig orkade bära. My people, My people. Ni som följt varenda steg jag någonsin tagit, ni, som har gjort det möjligt för mig att våga ta dessa stora kliv i livet. Ni som ständigt haft min rygg. Worst comes to worst, You always come first. 

Soulfood at the moment : Nikah Costa - Push & Pull
"He questions whether chance or fate will ever show a sign"
 And so did I. I struggled with the knot. 
Och här sitter jag idag. Den natt, då sömnen inte gjorde mig sällskap. Nu denna morgon, där Musiq, Nikah, Amos Lee med flera har varit det enda sällskap jag har behövt.

soulfood at the moment : Pete Philly - Grateful
Time; 06.15
Mood; Peace in heart, in mind, in soul..
tick tick tick tack...

Tack.. My people.. Utan er..
hade dessa ord i mitt inre blivit förevigade. Utan er hade jag aldrig lyckats ta mig hit. Utan er.
Ni är människorna som får mig att fortsätta vandra. Det underbaraste stunder i livet, är de stunder då jag är välsignad med er närvaro.
Även när ni fysiskt inte är mig nära, är ni mig så, så nära, att er närvaro är påtaglig även om avståndet är oändligt.
1 agape..
soulfood at the moment : Talib Kweli - Hot thing
dedicated to you..and you..and you.. and you.. My people.

Soulfood at the moment : Pete Philly - Grateful
"Dear family and friends
I really need to thank you
You are there for me
so I will always be - there for you
And this is how I show my gratitude"

...One Agape...

miss +mister minus miss

Hon är
Miss
Misstro
missförstånd
missuppfattning
misslyckad
missöde
missmod
misstag
missnåd

han är
Mister minus miss som älskar Miss minus miss


de är
tro
förstånd
uppfattning
lycka
mod
tag
nåd
öde

lördag 6 december 2008

DEDICATED

sann man

Han talade som om den enda sanningen som existerade var den sanning som han hade i sin ägo
Han talade som om det enda jag behövde höra just där och då var det han hade att meddela mig
Han talade som om det han talade om var det enda som det behövdes talas om och allt annat. var. endast. ingenting.
Jag lyssnade som om hans sanning var den sanning som så länge varit mig saknad
jag lyssnade som om hans ord var de enda ord jag just där och då behövde höra för att finna.mitt.lugn.
Jag lyssnade
jag hörde
Sanningen var svår att handskas med och jag frågar mig själv om jag verkligen ville ta till mig den
Sanningen var hårdare och brutalare än vad jag hade hoppats på, drömt om och längtat efter.
Sanningen var hans sanning, den sanningen som kom att bli min sanning. Sanningen.
Lögnerna eliminerades en efter en. Misstron tog Missmodet i hand och gemensamt. vandrade de iväg.
Lögnerna avled när jag och han andades enbart sanningen. Sanningen som fyllde våra lungor.
Lögnerna slutade nu att ge oss näring. Trots det faktum att lögnernas näring,stundvis gav mer.
Är sanningen oändlig, Är din sanning idag, din sanning imorgon. Är sanningen sann förevigt.
Är sanningen sann förevigt.
Min Sanning var din lögn.
Din sanning blev min börda
Jag bär den
Min sanning var din lögn
För tung för dig att bära.
Men jag bär din börda för jag hoppas innerligt på att din sanning som nu är min sanning en dag finner ett sätt att bli sannare på ,då din sanning som nu är min sanning en dag utvecklas och blir så sann, så sann, att dagens sanning, den dagen vi möter den sannare sanningen, inte ses som någonting annat, än en förnekelse.

fredag 5 december 2008

till tonerna som dina fingrar ditt hjärta din själ just i skrivande stund skapar
skapar jag dessa ord med mina fingrar mitt hjärta min själ
för en liten stund flyr vi till en annan tid och plats
där tonerna möter orden
där orden möter tonerna
där du och jag inte talar
utan låter orden som skrivs ner
och tonerna som spelas
bilda något
så vackert
så fullständigt
tack för att jag får fly med dig
en liten stund om natten
då sömnen flyr mig

torsdag 4 december 2008

ifmaybe

If
Maybe i woke you up in the middle of the night and asked for your comfort and asked for your shoulder to cry on
Would you then maybe comfort me or would you
make me
feel bad about me
for waking you
Taking you
away from the beauty in your dreams
If
Maybe i would be down some day
Would you then maybe get down with me just to show your presence
Or would you
make me
feel bad about me
taking you
Bringing you
down to me
If
Maybe I wouldn't be able to smile for you as you want me to
Would you then maybe ask me why, search for the reasons that I cry
Or would you
make me feel
bad about me
making you
ask why I’m
bringing you
to a mellow state of mind

if i reached for your hand when my eyes are blind to see
would you guide me
or would you let me go astray looking for my path, my way
on my own

in good or bad moments
would you be the one that makes me calm
you have me in the palm, of your hand
if maybe
you could belive
as I might do
if maybe
you could stay for a while
and ignore the past of hit n runs
if maybe
we could sit and meet in another level
if maybe
we could trust in trusting
love the loving
have faith in faith
if maybe
we believed the fact that we are destined to believe destiny
if maybe baby
you and I
I and you
Could see above the shallow things
If maybe baby
You could believe in me
If maybe baby
I could belive in you
Maybe
All this
If maybes
Would not be maybes
Just
You and I
Combined
We
Just
May
Be

fredag 28 november 2008

Mannen i mitt liv

Igår möttes vi på en plats där varken han eller jag var hemma
på neutral mark stod vi och talades vid på ett sätt som vi aldrig tidigare talat
jag lyckades tala det språk han förstår och han, han lyckades höra och förstå
Nu fanns det varken tid eller rum för missförstånd
Vi lyckades tala om förr och då, då saker och ting gick så, så fel
Men igår, igår blev allt återigen endast rätt
Vi lyckades tala om här och nu, då vi möttes på den plats där ingen av oss hörde hemma
Han talade om det jag längtat så efter att få höra
Han talade om det som jag hoppades på att jag en gång, någon gång hade lyckats förmedla
Igår fick jag bekräftelse på att allt, hade hamnat i hans vetskap.
Igår lyckades vi se på världen med samma ögon
jag såg ur hans
och han ur mina
Mannen i mitt liv.
Vi lyckades tala om morgondagen och alla hundratals dagar som tillhör oss
... jag hoppas att jag får välsignelsen, att kunna närvara, då drömmarna du längtar så efter, tar din hand..
Du är magneten till min uppmärksamhet.
När du talar hör jag
När du undervisar lär jag
Mannen i mitt liv.
Gårdagen var en dag, som både du och jag förevigt kommer att minnas som dagen..
Då du och jag..
Möttes på ett sätt som vi aldrig tidigare lyckats mötas på.
Mannen i mitt liv.
Du finns vid min sida även då jag inte förtjänar dina uppmuntrande handlingar
Du fanns där i den tid då jag inte ens
hade tagit en liten plats i vårt universum
Du gav mig liv
Ständigt gör även du det liv som du gav mig
värt att leva
Mannen i mitt liv.
Du gav mig tiden att kunna ge tillbaka till dig
lite av allt det där som du givit mig
kärlek, trygghet, omtanke, respekt, vägledning
Även om du nu släppt min hand för att låta mig
kriga på egen hand
Så är jag trygg i vetskapen
om att du släppte min hand enbart eftersom du
idag vet
att du har gett mig all lärdom jag behöver
för att kunna gå ut i krig
och återkomma som en vinnare
Mannen i mitt liv.
Älskade far.
Tack för att du gav mig det liv jag lever
tack för att du lärde mig att leva
som en bättre människa
pennan mitt vapen
orden min ammunition
din penna fläckade mina händer med dess bläck
aldrig har ett sår varit vackrare

måndag 24 november 2008

lev

han försökte men hans vilja räckte inte till när jordens element inte var samarbetsvilliga
han närmade sig men elden brände hans själ
han höll det hårt i handen men likt en snöflinga så tynade kärleken bort
han vandrade mot alla odds men vinden höll honom tillbaka
han försökte andas men vattnet dränkte honom
långsamt..långsamt började han överväga det faktum
att den här kampen kanske inte var hans
utan tidens
ta dig till ditt mål men ta det varsamt
försumma inte vägen dit
det är vägen dit som är livet
det är det du lär dig under din vandring som är livet
det är din motgång och din medgång under din vandring
som resulterar i vilket mål du når
Lever du endast för målet och vandrar likt en själlös varelse
blir du aldrig levande när du väl är där
Älska vandringen du vandrar
Älska vägen, hoppet och det som ständigt håller dig fokuserad
Älska målet och var väl medveten om att målet finns bakom horisonten
Älska faktum att..
Även det du inte ser, ser dig, väntar dig, längtar dig, hoppas dig, älskar dig
Vägen till målet
är livet
Lev medan du vandrar
glöm inte min vän, lev medan du vandrar
lever du inte under vandringen
når du aldrig det mål du önskar
utan stannar upp för tidigt
och undrar varför
jordens element inte är samarbetsvilliga
stanna inte upp
lev
nu
idag
När du väl når ditt mål kan du se tillbaka och le åt livet som en gång varit
och ge dig ut på nästa vandring
levandes

oneagape


sara tavares - one love

lördag 22 november 2008

låt oss falla

känner du behov av att tala just nu, just i denna stund
jag känner bara ett behov av att höja volymen på den melodi som spelas inuti mitt huvud
höja så högt att tillochmed du kan höra den
känna den. 
jag skriver just nu med ögon som blundar
 jag vill inte ens se orden som kommer till
med hjälp av mina fingrar 
jag vill bara känna rytmen 
förlora mig i den så att du 
kan förlora dig i den
så att vi kan förlora oss i varandra
förlora för att våga vinna
vinna för att våga tro
tro för att våga möta
det som väntar oss
må det vara svårigheter må det vara lycka men låt oss förlora oss
varandra
en liten stund
vi kan ju vinna vi kan ju spela rysk roulette
det gör ont men om vi vinner så vinner vi det hösta priset som finns att erövra
jag vinner ditt hjärta och du vinner mitt 
men våga bara ta denna stund i akt
fånga den och låt mig fånga dig om du faller
faller du så låter vi rytmen ta dig tillbaka
låt mig ta dig tillbaka
låt rytmen föra oss till fjärran
känner du hur takten ökar
hur mina steg följer takten och hur du följer min takt 
ändrar du takten så svär jag vid att jag följer din takt
sålänge takten blir vår
låt oss våga förlora för att våga vinna
låt oss förlora för att finna
låt oss förlora för att våga älska
låt oss förlora oss i varandra
för att finna varandra
enbart för att återigen falla
för varandra
älskade kom låt oss falla


fredag 21 november 2008

agape

From birth your’e looking to find your paradise on earth 
soulsearch and give it everything you got for what its worth
Make sure you get insight and embrace the highlights 
Maintain the fight in this struggle of life to find your guiding light 
And wherever you may go whatever you may do 
Never neglect the fact that the world is full of sin
wherever you may go whatever you may do 
The most important thing is your peace within

torsdag 20 november 2008

AgapeRoad


Låt mig försöka berätta hur det gick till när jag blev hel. Det är svårt att försöka få någon annan att förstå det jag själv knappt förstår. Men låt mig göra ett försök. Jag tvivlar lite på att jag kommer kunna göra min röst hörd, för ni, ni hör inte. Cynikerna i er har förgiftat er tro på kärleken som vi alla föddes med. Den cyniska melodin är verkligen öronbedövande. Värre än det hemska brus man hör när ord som förkrossar livet inuti överröstar allt annat. Men för er som ännu inte har anammat denna cyniska melodi och gjort den till en tragiskt kärlekshistoria, ni som trots allt hat väljer att älska, ni som trots krossade hjärtan och bittra tårar fortsätter att längta, ni som älskat men förlorat, ni som älskar att älska, ni som för mig är kärlek, kanske kan ni höra mig. Kanske kan ni förstå vad kärleken tvingar mig att skvallra om. Jag kan inte låta bli att berätta, jag vill inte låta bli. Hade jag haft styrkan och modet hade jag skrikit ut mina känslor på ett torg, mitt i en folkmassa, bara för att få dela med mig av det som kärleken har givit mig. I hopp om att ni kan förstå och dela ett leende med mig i samförstånd. Hade jag haft talangen hade jag med hjälp av alla världens färger målat varenda grå yta på vår planet i kärlekens namn. Kanske hade vi då i samförstånd kunna måla ihop, där dina färger hade kunnat möta mina och skapa ett mönster som bara det ovillkorligt älskande ögat hade kunnat beskåda. Och förstå. Hade jag varit en viktig människa i ett viktigt sammanhang hade jag då blivit en kärleksdiktator och tvingat folk till att tro. Till att hoppas, till att längta. För vad är vi utan kärleken. Barnet avlider utan kärleken, kärleken avlider utan hoppet och tron existerar inte utan längtan. 
Låt mig nu hålla mig till historien som fick mig att påbörja denna berättelse, ja ni förstår, det är så enkelt att hamna på sidospår när jag vandrar på kärlekens väg. De som vandrar med mig på kärlekens väg, är kärlek, på sidospåren möter jag dem, som inte vågar ta steget till oss, vi som andas och är kärlek. Jag kommer förevigt att sträcka ut mina händer till er och när ni känner er redo för att göra oss sällskap på denna väg. Låt oss då få välkomna er till, kärleken. 
Han vandrare på denna väg och bland alla dessa kärlekens, själar upptäckte jag min egna kärlek. Kärleken som kärleken valt ut just för mig. Min själ började sväva. Jag lovar och svär på, att min själ började sväva. Ni som har varit där, ni förstår. Jag önskar innerligt att ni som ännu inte ha fått uppleva detta, en dag får sväva likt mig och alla andra kärlekssjälar. 
Jag visste omedelbart att denna människa var min själs andra hälft, och att min själ kompletterade hans. 
Innan denna stund, hade jag aldrig upplevt den inre frid som jag nu kände inombords. Den frid som var så påtaglig att ingenting i världen numer skulle kunna rubba min tro på det som framtiden väntade oss bägge. 
Vi började långsamt vandra på vägen tillsammans och vi gick så långsamt så långsamt, att vi ibland nästan stod stilla. Vi hade ju inte bråttom utan njöt istället av att ha funnit varandra. Även om det hade tagit oss flera år att nå det mål då vi ingick i det vackraste kärleken kan erbjuda oss, så tog vi oss tiden. Dagen och natten och morgondagen tillhörde ju bara oss. 
Som om vi bägge, för varandra, var böcker vi tidigare hade läst och memorerat i våra hjärtan, kände vi till varandras historier. Han såg det i mig som ingen annan visste om men som jag under hela min vandring hoppats på att någon skulle upptäcka. Jag tvivlade aldrig på att jag skulle finna denna kärlekens själ, under hela vandringen behöll jag min tro på att denna dag, en dag, skulle infinna sig. Där och då, tog jag ett djupt andetag i tacksamhet för att kärleken aldrig hade fått mig att tvivla. För att allt det hemska som fanns på den parallella vägen intill vår väg, aldrig någonsin hade fått mig att tappa fokus. Tack för att det som cynikerna kallade för naivitet, aldrig någonsin fick mig att bli som dem. 
Ibland gav han sig ut på sidospåren och var borta i flera dagar, veckor. Jag saknade honom innerligt men inte en enda gång, tvivlade jag på att han skulle komma tillbaka. Lika blint som jag litade på att solen föddes efter nattens mörker. Lika blint som jag litade på min mors kärlek, havets djup, stjärnans sken, jordens liv och eldens hetta. Lika blint litade jag på att min själsfrände, skulle återförenas med mig på denna kärlekens väg. Lika blint litade han på att jag alltid skulle återförenas med honom. Även om sidospåren ibland höll oss på avstånd ifrån varandra. 
Den tryggheten som föddes i vårt namn, kunde aldrig förenas med tvivel eller förtvivlan. Vi var, vi blev, vi är och vi kommer alltid att vara. Jag andas den tron. Jag och han, vi andas kärleken och våra hjärtan slår i kärlekens namn. 
Nu vandrar vi på kärlekens väg. Idag sida vid sida. Imorgon kanske på egen hand. Men våra själar är förevigt förenade. Jag vet att han känner sig lika fri som vinden för även jag svävar med vinden ibland. Vi är ju som friast när vi älskar som mest. Sväva iväg älskade, jag finns ju kvar när du vill vandra med mig. Våra själar är förevigt förenade. Vi är ju som friast när vi älskar som mest
Våra själar är ju förevigt förenade.

tisdag 18 november 2008

förevigt

det kunde ha varit värre hör jag någon säga, oroa dig inte allt blir bra hör jag någon annan viska
Någon håller om mig någon släpper tagen någon lägger sin hand på min axel och någon håller min hand i sin
alla dessa älskade själar, jag vet att det blir bra, att allting ordnar sig men jag önskar att det här som ju är idag ,imorgon om något år
endast är en del av mitt förflutna som gjorde mig till den jag är imorgon om något år
men just nu hör jag bara ordet.. förevigt..
och just nu, just idag så kan jag väl få gråta ut och bara må väldigt väldigt dåligt
idag kan jag väl få tycka att allting är lite meningslöst,hopplöst, tragiskt...
Oroa er inte, jag ger aldrig upp, ni vet att jag är en överlevare, jag klarar mig igenom även det här, ni finns ju där

det kunde ha varit värre, men det kunde ha varit bättre, jag hade kunnat slippa höra det jag fick höra
det jag fick höra som kommer finnas där för evigt, det enda som jag idag med säkerhet vet, är förevigt...

låt mig bara få smälta det jag har fått veta.. låt mig få lära mig att göra det till en del av mitt liv, låt mig få lära känna detta..
låt mig få lära mig att leva med det.

Det kunde ha varit värre...
jag kunde ha stått här, utan dig och dig och dig och er.
tack.. för att ni även denna sorg, lindrar

lyssna, hör mig

burnin in hell but don't deserve to be

kanske om vi hade träffats på en annan plats i en annan tid och om mötet hade sett annorlunda ut
kanske om du den dagen hade haft en sådan underbar morgon då solen älskade dina ögon
kanske om du den dagen tagit ett djupt andetag och intalat dig själv om att idag, är en bra dag
kanske om jag den dagen hade vandrat omkring i min ensamhet och lett för mig själv
kanske om jag den dagen med hela min själv kände kärleken vara närvarande så nära att jag såg den

då jag såg dig och du såg mig och vi nu kunde mötas för att talas vid och slå ihop våra berättelser
lyssna, jag vet inte men jag tror, jag är rädd, men jag hoppar, jag kanske gör mig illa men jag tar risken
hör mig, kanske gör du dig illa men jag läker dig, kanske hoppar jag efter men jag borde stanna kvar
lyssna, tar du den risken som jag tar, eller hoppar jag ensam utan säkerhetslina, utan dig
hör mig, om vi bägge hoppar vem hjälper den andra upp, jag stannar här, hoppa du, så står jag här
lyfter dig då du faller gör jag oss illa så läker jag dig, gör du oss illa så läker jag oss
vi tar risken, hoppar jag så hjälp mig upp hoppa aldrig efter hoppar du så stannar jag
lyssna,
tyst
vi behöver inte tala
jag förstår
och du förstår
att vi denna vackra dag möttes och våra vägar skrivs ihop just denna dag
två stigar blir en väg
två historier blir en framtid
två hjärtan slår en takt
två sinnen möter en insikt
två själar blir ett liv

Idag vaknade du inte upp med hoppet om att detta skulle bli en bra dag utan du lät de dystra molnen bli ditt dystra humör
idag hade jag inte tiden att vandra omkring och le åt min omgivning utan idag, var en skynda dag
Någon såg på oss och tänkte

se, kanske, om de bara hade varit en annan tid och plats
hade idag två stigar blivit en väg
de gick om varandra och märkte inte ens varandras närvaro
om de bara visste
att deras historia skulle kunna bli en framtid
hon log inte och han fick aldrig möta hennes vackra leende
två hjärtan fick aldrig slå i en takt
han bad henne aldrig att lyssna
hon bad aldrig honom att lyssna
ingen lyssnade, ingen hörde, ingen såg, ingen kände
två själar, förblev två själar,
två själar
blev aldrig
ett liv

må vi vila i frid

jag ser hans rygg och sakta sakta ser jag att hans siluett blir mer och mer avlägsen
jag samlar luft i mina lungor för att kunna ropa efter honom skrikandes vill jag be honom stanna kvar
någonting tar emot och inga ord bildas, mitt hjärta slår fortarare och fortare då jag märker att han långsamt
börjar springa
Jag gör ett nytt försök men mitt hjärta slår så hårt att all min kraft går åt att försöka lugna ner denna eld
inuti mitt huvud hör jag hur mina tankar skriker hysteriskt och beordrar mig om att få honom att stanna
Jag öppnar munnen och skriker
dock har aldrig tystnaden varit mer påtaglig, inga ord lämnar min mun och paniken över att jag skriker i stumhet
gör att benen inte bär
jag faller men jag ger inte upp, jag biter ihop och hoppas att han vänder sig om så att han kan se hur jag sitter här
och med hela min själ ber honom att stanna kvar
vänta lite gör inte såhär snälla lyssna bara på vad jag försöker säga dig snälla kan du inte
stanna
kvar
snälla
faktum
han vänder sig inte om en enda gång
inte en enda gång ser han tillbaka
målmedvetet går han framåt, målmedveten, jag beundrade alltid att han alltid oavsett vad
alltid var så målmedveten
målmedveten lämnar han nu mig bakom sig, han har vänt blad
på detta blanka blad finns inga spår utav mig
där finns inte mitt namn ihop med hans, där finns inte beskrivande ord
om honom och mig och om det och dem
han vänder på bladet som eliminerar min existens för honom
plötsligt finns jag inte längre
jag andas men inte samma luft som han
jag lever men inte ett liv ihop med honom
jag ler men aldrig mer med honom
jag älskar men aldrig mer älskar han
oss
jag blir som förlamad när jag nu inser att jag inte ens längre ser hans siluett
jag ser honom ingenstans, han har nu försvunnit och blivit en av dem som lever i det förflutna
jag sörjer som om han nu vore avliden
jag sörjer
smärtan jag känner är så påtaglig att om en främling hade rört vid mig nu
hade även denna främling känt av mina smärtor
kom inte nära mig älskade främlingar låt mig inte förgifta era liv med denna smärta

åh.... Det gör så ont...
Låt inte detta vara en sanning, låt detta vara en lögn, en dröm som jag kan vakna ur
pusta ut
du ligger ju här bredvid mig.. du andas ju
samma luft som jag andas
du lever
du är
vi är

Det är ingen dröm
bilden av din ryggtavla som långsamt lämnar mig bränner min näthinna vid varje vaket ögonblick
jag flyr in i drömmarnas värld för där är allt som förr, där är du som förr, där håller du min hand
där stillar du detta kaos och det är du som torkar de tårar som din frånvaro orsakat
där är det du som tröstar mig trots att det som gör att jag behöver bli tröstad
är din siluett som lämnar
oss
Du höll mitt hjärta i din hand
du värnade om det dag som natt, du kom att bli min trygghet
försiktigt
utan att jag märkte det
gav du mig tillbaka
det hjärta som ju tillhörde dig


det är ingen dröm
Du och jag
vi
oss
har nu avlidit
Det är ingen dröm
Du och jag
vi
oss
existerar endast i det förgångna
Det är ingen dröm
Du och jag
vi
oss
har avlidit
Må vi
Vila
i frid

söndag 16 november 2008

letter from a long lost friend

They told me to speak my mind
Why should it be spoken
When the only one who understands
Is the beholder of the thoughts
They told me to claim my rights
Why should it be claimed
When the only one feeling unjustified
Is the beholder of a simple plan
They told me to believe that I’m beautiful
Why should i rely my beliefs in beauty
When everyone knows that beauty
Is in the eye of the beholder
They told me to listen to my heart
Why should I listen to something so weak
When it can be broken only by simple sweet words
They told me to patient, that time would heal
Why do they lie
Time never heals
Do these people know how it feels
When you loose your platform
And just keep falling down
Do these people know how it feels
When you loose you hope
And just keep drowning in the rain
Don't they know reality
Don't they know life
I did listen to what ya’ll said
I spoke my mind
I claimed my rights
I found myself beautiful
I listened to my heart
I was patient
But I never found my platform again
The foundation that I stand on
Will never be a foundation of my own
Until the day
When I find my peace of mind
Until the day
When i climb up again
Until the day
The rain dry
And i breathe again
Don't you know reality
Don't you know life


let me tell you this my beloved friend
I love you I always have
and I always will
have faith
time might not heal
love does
thoughts might not heal
love does
your heart can only be broken by love
but you know better then me
that the only thing that keep that heart beating
is love
my friend, you can keep falling
down from a high clouds
or in love
i will be there for you
to lift you up
or fall for love just like you do
if you don't have a platform
let me be your ground
I'll make sure
that you find your peace of mind
i make sure
that you belive in
that after rain
sunshine arrives
I truly love
you

the war of definiton

The war of definition

Who starts and who ends

Who draws and who erases

Who laughs and who cries

Who hopes and who puts it out

Who burns and who’s cold

Who longs and who forgets

Who thinks and who let it slip the mind

Who lives and who dies

Who loves and who hates

Who puts limits and who crosses them

Who relies and who disappears

Who needs and who pushes away

who loves and who hates...

torsdag 13 november 2008

datten

minns du när vi var yngre...
Våra liv handlade om att palla plommon och och Turtles var våra hjältar

Du brukade sparka mig på smalbenet för att vara elak men lät alltid mig få äta det största äpplet
Jag fick alltid sitta på pakethållaren när du cyklade och inte ens i uppförsbacke bad du mig gå av
Minns du när vi satt bakom skolmatsalen och hittade på egna berättelser 
om hur du en dag skulle bli pilot och flyga sida vid sida med stålmannen
Jag skulle bli Lois Lane, men vi skulle aldrig göra det de gjorde 
för k ä r l e k var ju bara ushflyblä och rynka på näsan
minns du vilka lekar vi brukade leka
Du jagade mig och när du fick tag på mig 
datten
och sedan jagade jag dig tills benen inte längre orkade datta
Jag gömde mig i en stor sandbox medan du räknade till hundra
ett..två..tre...femtiofem..
Minns du hur du aldrig lät de tuffa grabbarna vara stöddiga gentemot mig
Hur du bad mig strunta i dem när de efter oss retades 
för att vi ju visst var ihoooop
Minns du hur du alltid svarade nej när någon frågade chansen
för du tyckte alla tjejer var jättetöntiga
alla förutom jag förstås för jag gillade ju 2pac


Om jag sprang ifrån dig idag skulle du springa efter mig och skrika
datten
Om jag gömde mig en liten stund skulle du då fuskräkna för att sedan leta upp mig

Eller har vi idag blivit som de människor vi lovade varandra att aldrig bli
Människor som har glömt bort det viktigaste av allt i livet
Att på gräsmattan och prata om framtiden som skulle komma när vi blev stora
Är vi stora idag min vän
Är vi så stora att det lilla inuti oss idag är så litet att det försvinner
Har framtiden vi drömde om idag infunnit sig
Ser du stålmannen när du flyger där uppe

Jag sprang ifrån dig för jag trodde ju att du skulle springa efter
datten
jag gömde mig för att du var ju den bästa sökaren bland oss
Du lovade ju att du alltid skulle leta upp mig
även om jag så skulle gömma mig under Kinesiska muren. 

Varför känner jag inte din arm på min axel
Varför hör jag dig inte säga 
datten
Varför glömde du bort att Jag skulle vara Din Lois

Även om Turtles ersattes med nya superhjältar
Även om du idag kör bil och inte cyklar
Även om Vi idag köper våra plommon istället för att stjäla dem
Även om 2pac inte längre lever

Även om vi idag inte tycker att kärlek är uschfyblä 

Så väntar jag fortfarande på den dag
då du i mitt öra viskar
datten



tisdag 11 november 2008

min vän vinden

tiden var inne då det var dags för mig att lämna det som var mitt och mitt som var det
tiden var inne och tiden hade bråttom utan att ens få tänka efter före
började jag på min vandring mot vandringen som skulle föra mig framåt aldrig bakåt
Gjorde jag rätt eller begick jag ett misstag
Jag försökte aldrig ta tag så därför missade jag heller aldrig taget
men missförstånd skedde då förståndet missade det jag egentligen ville ha sagt
Tiden var inne och tiden var så inne i mitt liv att jag kände hur den flåsade i mig i nacken
flåsandet blev till viskningar och viskningarna blev till höga röster som frågade varför
jag fortfarande var kvar
utan att hinna tänka efter före var jag tvungen att bekanta mig med den väg jag skulle vandra
utan att ens hinna säga adjö utan att få en sista liten stund med det jag beundrade
slängdes jag ut på vägen som för mig var så främmande att inte ens vinden som blåste
doftade likadant som den vind som under alla dessa år smekt mina kinder rosenröda
Inte ens himlen ovanför denna främmande väg såg likadan utan som den himmel som under alla dessa år gett mig sinnesfrid där jag på rygg legat och lett upp mot dessa vackra moln
Jag vandrade med en sådan försiktighet av rädsla för att den opålitliga vägen skulle få mig att trilla och kanske göra mig själv illa eller kanske av rädsla för att gå vilse
Men inte ens jag visste ju vart jag var på väg och när jag vandrade där utan att ha ett mål
var det ganska svårt att gå vilse då den mållöse går endast dit vinden för den
även om vinden är främmande så vill vinden väl
även om molnen är främmande så finns molnen då dagen gryr
Sakta men säkert lärde jag mig den främmande vägens främmande mönster och jag lärde mig när och var gropar skulle infinna sig och hur jag dessa skulle undvika
Sakta med säkert bekantade jag mig med vinden för trots allt var det den främmande vinden som torkade mina tårar när de ständigt föll ner för mina kinder som nu tack vare min vän vinden återigen var rosenröda och återigen vittnade om längtan efter vila
När vindens doft nu blivit min doft blev molnens former nu mina former och jag fann en liten plats vid vägens kant där jag återigen kunde lägga mig på rygg och finna en ny slags inre frid en frid som jag aldrig hade känt tidigare. En frid utan rädsla och längtan efter något annat. 
jag fann min inre ro, min sinnesfrid
Tidens höga röster avtog
Tiden förstod att jag nu funnit min väg hem
till det hem som stått där längs med vägen och väntat på att jag ska hitta dit
Här sitter jag nu och i skrivande stund känner jag hur min vän vinden leendes smeker mitt ansikte och viskar om tiden för längesen då jag sakta stapplade ut på den främmande vägen och kröp ihop då jag sökte skydd för vinden. 
Min vän vinden du har ju alltid funnits där
Likaså min vackra vänner molnen
Ni har ju alltid funnits där
Även om skyn har varit molnfri då solens vackra strålar har dränkt mig i värme
Och även då tystnaden har ekat i den vindstilla morgonen 
Så har ni ju varit där
jag känner din doft
jag känner era former
Mina vänner
som i mina ensammaste stunder
alltid gör mig sällskap

låt mig få andas dig

hej älskade
hur står det till
just nu är mitt hjärta lite tungt och värken i bröstet gör min dag nästan lite outhärdlig. 
Snälla, går det för sig om jag bara kryper ner bredvid dig en stund? Lägger mitt huvud på din bröstkorg och bara är...? 
Får jag ligga här en stund.. det är lite jobbigt att stå för det känns som om benen nästan inte bär. 
Får jag blunda i din närhet, det jag ser är inte vackert och det får mig nästan att vilja ge upp. 
Snälla, låt mig inte ge upp. Tala om för mig att jag får blunda och slippa höra det som skriks in i mina öron. 
Låt min svaghet rinna av mig i form av tårar och ge mig tryggheten och vetskapen om att du trollar bort dem. En och en. 
Älskade jag vet att du undrar vad det är som har skett, vad det är som får mig att krypa ner i din famn och hålla om dig som om det vore för en sista gång. 
Ge mig bara en liten stund att få samla allt som inuti mig just nu är, enbart spillror. 
Jag vet älskade, du vill hjälpa mig få klarhet. 
Älskade, du är min klarhet. 
Det är ju din famn som är min trygghet, det är dina fingrar genom mitt hår som är mitt hopp, det är dina ord som är min fridfullhet, det är ditt leende som är min glädje, det är din doft som är mitt lugn. 
Idag älskade, var en mindre bra dag då mina ögon blev ofrivilliga vittnen till något som de inte ville se. 
Idag älskade hörde jag saker som tills nu har ekat inuti mitt huvud. Att ord kan föda en sådan smärta. 
Men just nu älskade, tackar jag ödet för att orden som smärtade så..
blev ersatta med det vackraste ljud jag känner till. 
I takt med dina andetag lyfts mitt huvud och sjunker ner igen. 
Den enda jag känner är värmen från dig. 
En värme som ersätter alla andra känslor som för en liten stund sedan befann sig i ett hav av kaos.
Det enda jag hör just nu. 
Är dina hjärtslag. 
Det vackraste ljud
jag någonsin upplevt

måndag 10 november 2008

Ljusets krigare



" 
The first set to be others nemesis, through out hard work and empty promises
He came and "claimed" what never wasnt his, reaiming, renaming, regainig, it never was a bliss
let me tell u this...Both of them men with big visions, but one of them made a big prison
Now the people are alive but not livin, working to survive has cost dreaming
  Search for a bigger strive, lost meaning
it worked for a while but not even a judge declines a bribe, ive stopped breathin
I would like to see open boardes just to see how many's leavin"

söndag 9 november 2008

Ifwhen I loose it all

I might loose it all
I might run to the edge jump and fall
I might loose it all
lay here at the bottom and like a newborn try to crawl
if and when I loose it all
would you then stand beside me and promise to stand tall
if and when I loose it all
I will always remember u for the one who brought down my wall
the only thing I ever needed
when the darkness,pain and you being far away got me blinded
the only thing I needed
was to with your presence be so blessed
and my lyrics
your rhytmics we are the topics that cynics see as mystics
they throw their words at us like stone bricks
we have never and will not ever fall for those mad mind tricks
I might have it all
but this soulless things are meaningless
if
I could not be the one you call your empress
I might have it all
and if it would be taken away from me
I would maybe feel a bit small
but that could never be my downfall

If I loose the one
that is the one that calms the winds in the stormiest weather
the one who dries the tears from the crying seas
the one who is the love between Eros & Agape
The one
that was promised me, my fortune

If I loose you
listen to the silence
I will in the empty ness
whisper
that without you, I was hopeless
without hope
I was bond less
without boundaries
I was in misery
if I loose you
I loose love
and Me
without Love
Is like you
without
you

onsdag 5 november 2008

rock the bells 2008

EUFORI!
att få se mos def
nas
de la soul
m.f 
live
Var en mäktig känsla
Att få sjunga högt ihop med Nas
If I ruled the world
Oh det går inte att beskriva i ord
jag är ordlös
tallös
euforisk
rock the bells 2008
var något i särklass för dig
detta lever jag på
ett bra tag framöver
Shabbe, Katta, Souzan
Ni var ett kickass sällskap !
Kärlek

tisdag 4 november 2008

Ljusets krigare

att få vakna upp och förälska sig i dagen som gryr
bara falla och le, att inte få älska dina ord är tortyr
Dina ord har en kraft endast en ljusets krigare besitter
Låt mig aldrig få gå utan, låt mig aldrig bli bitter
Låt min styrka födas ur kraften i dina tankar
Dina ord, ger mörkret ljus, i takt med orden
mitt hjärta bankar

Läs och njut
Ljusets krigare
manligare,lyckligare,,livligare,listigare,mysigare,proffsigare,stiligare,viktigare,behagligare, förnuftigare,ovanligare, självständigare
mäktigare
än någon annan du tidigare fått interagera med
Ljusets krigare




"We all wanna come to a level of standings, standing over or just understanding.
We're givin the moment, the outcome rereflects our handlings
Doesnt matter how high u fly if u cant summit the landing
Its a difference between standing out and bein outstanding
the next level/ eases.. or complex it all, breath it.. or reject it off
We see with the common eye, patterns we set up that makes us upset could instead summon life.
someones man someone wife, someones land someones hight. The next level.
where there's no need for a rebell to be rebelious
the next level
where there's no greed for a civil to be so serious

What if money wasnt real and your value was your skill, wouldnt you break loose untill you make that mill that awakes that thrill?"

låt mig...

jag undrar om det finns ett blankt blad i dig där jag kan skriva ett par rader dedikerade just till dig
men det verkar som om vartenda blad är fullklottrat med hemska rader som har satt så djupa spår i dig
Jag undrar om jag för en stund kan få se dig som vit canvas där jag kan få måla mina färgerer som definierar just dig
men överallt ser jag hemska bilder när jag ser i dina ögon, bilder som vittnar om den börda du bär
Jag undrar om det existerar toner jag skulle kunna tonsätta dig med, toner som för mig är enbart du
men även din hörsel hand i hand med din syn är stulen
Du varken ser eller hör och sällan känner du det jag vill göra i ditt namn
Låt mig få kupa min hand över dina ögon och skänka dig en stund av totalt mörker
låt mig kupa min hand över dina ögonlock och genom att stänga dessa ge dig total frihet
Låt mig ta dig till en plats som är så ljus och så orörd
låt mig där dra min hand tillbaka och bevittna om när du långsamt öppnar dina ögon återigen
Låt mig för en liten stund, låta dig se världen genom mina ögon
Låt mig för en liten stund ge dig mitt hjärta så du känner det mitt hjärta känner, för dig
Låt mig för en liten stund låna dig min hörsel så du hör precis det jag hör
Låt mig för en liten stund skänka dig mina ord så du kan få känna den smak som jag känner innan dessa ord lämnar min tunga
Kanske kan den söta smaken få den bittra smaken ur din tunga att försvinna
Låt den vackra ljusa plats, bli en plats för oss att mötas på
Låt denna vackra trygga oas bli den plats
där allt det förgågna blir blott ett minne
Där du vågar falla baklänges med förbundna ögon
i visshet om att jag står bakom dig
jag ar din rygg
jag fångar upp dig

Låt denna plats bli en plats för dig och mig att möta oss på
Ha tillit
i att mina handlingar aldrig någonsin
kommer att få dig att känna något negativt
låt mig på dig få skriva dessa rader
Låt mig på dig måla denna underbara syn
Låt mig för dig sjunga denna vackra melodi

Om du någonsin skulle såra mig genom att låta mig bli åskådare till ditt avlägsnande
så vill jag dedikera dig dessa toner, rader, känslor och ord
så att nästa själ som vill ge sig ditt hjärta
bland alla dessa hemska ord
bland dessa hemska handlingar
bland dessa tondöva själar
kan se en färgklick
som en gång för längesen blev ditsatta
när du
var kärleken själv
för mig

måndag 3 november 2008

Talförmågsassasin

Även om jag inte har blivit välsignad med talangen att kunna skriva
vackra ord som rimmar som typ simmar, dina ögon dimmar, ditt hjärta trimmar våra läppar limmar, du och jag som interaktionerar i timmar
även om mina rim suger så vet jag att jag duger
för jag hittar hellre på egna ord,för detta är jag som gjord.

När jag kallar dig för saker som för mig definerar det du är för mig
då orden som idag existerar
aldrignågonsin kan beskriva din betydelse för mig
Därför tar jag mig friheten att tillverka ord
Kalla mig för den lyriska ligisten
här borde jag nu hitta på något som rimmar på ligisten så att jag får ihop det där sköna
ligisten
listen
bristen
fristen
lingvisten i mig säger skarpt ifrån eftersom språket är mitt språk
och jag skippar rimmen om jag kan
Så länge du, vet och förstår att det du och jag har
det du och jag vet
är så fulländad och så sällsynt
att inte ens Shakespear hade kunnat beskriva Oss.
Du är min andetagsbandit, du är den som ger mig kärleksaptit, du är själstjärnan på min själshimmel i vår själsgalax
Du, är min hjärtslagstrumma, och ibland är du mitt ögonblickögonblick då våra blickar fastnar i varandra och säger allting utan att uttala ett enda ord.
Som när du min kärleksoas ibland blir min talförmågsassassin.

Jag vill tillägna dig det vackraste meningar jag någonsin har skapat
men när orden oftast känns så otillräckliga tappar jag lusten och viljan
till.. att fortsätta...
Jag låter istället mina ögon skvallra om det som ryms i mitt inre när jag ser på dig
Jag låter hellre mitt leende vittna om att jag med dig, i min närvaro och, i min frånvaro,
är fulländad.
Även om det jag skriver tillägnat dig inte kan möta en rytm i saknaden på rim
Så viskar jag hellre orden
Jag...
...älskar..
i.. takten.... till dina...
.... hjärt...slag...

onsdag 29 oktober 2008

Pete Philly & Perquisite - Mellow







Mellow
When I wake up next to you on a morning when you too
have nothing else to do that day you say
Come lets make ourselves some bread
Feel like singing when we head
Over to the kitchen and make out instead.
Outside the weather is so lovely
We talk while we’re walking to a tree
Sit back, rest my head on your shoulder and chill.
I feel so good when I’m with you
Not a single thing to do
Just me and you loving each other so true.
Mellow, that is how I feel,
When we are together, everything is so much better.
Mellow, everything is chill,
When we are together, everything is so more real.
When I think of you all day
and the weekend’s on its way
I feel like everything is gone be okay.
While we sippin’ lemonade,
when we chillin’ in the shade and there is nothing more for me there to say.
I need you and I know you need me
All we need is each others company
Sharing the silence underneath this oak tree
If there’s anything to say, it’s that I love you all the way
Don’t wanna see the end of this day
Mellow, that is how I feel,
When we are together, everything is so much better.
Mellow, everything is chill,
When we are together, everything is so more real.
Want to tell you I love you deeply,
I love you even more everyday.
And I know that you feel the same whenever I spend time with you.
Want to tell you I love you deeply,
I love you even more everyday.
Whenever we’re together the whole world seems so far.
The way you make me feel, I guess the word is…
Mellow, that is how I feel,
When we are together, everything is so much better.
Mellow, everything is chill,
When we are together, everything is so more real.

måndag 27 oktober 2008

geupparen

Han är en geuppare
Yupp, en geuppare
Hon, en seuppare
utan att tänka sig för släpper han allt
sedan sitter han där, ensam.. varför
han shottar tequila, en skiva citron, Hon är hans salt
Sedan sitter han där ensam.. varför är det ingen som hör
Han är ju en geuppare
Yupp, en geuppare
hon, en seuppare
Ett litet snedsteg ifrågasätter hans existens 
Hon helt ovetande förstår inte ens, vad det är som hände
undrar hur han ger upp allt pågrundav nonsens 
Vadfan, vad har han nu fått för sig, vart var det allt vände
Han är en geuppare
Yupp, En geuppare
hon, en seuppare
Han hotar, han skriker, han blöder han lider
Hon lyssnar, hon skriker, hon frågar, hon.. biter ihop
Han undrar vart hon försvann, vadfan är det för planer hon smider
Hon inser att dagen är kommen, dagen då de faller i den fallgrop
Han är en geuppare
Yupp, En geuppare
hon, en seuppare
De faller, de ligger nu i avgrunden där de svor på att de aldrig skulle hamna 
Hon är ovetandes om att hans enda önskan är att hon ber, snälla stanna
Han ser henne gå iväg utan att vända sig om, snälla stanna låt mig omfamna
De fick aldrig veta.. att allt de fick höra, orden som mördare, var osanna 

Orden flög i luften och mördade allt i sin väg
Assasinernas närvaro var påtaglig 
Han är en geuppare
Yupp en geuppare 
Hon en seuppare, 
Yupp, en seuppare

Men assasinerna verkar då geuppare och seuppare
tillsammans blir dagdrömmare 

igåridagimorgon


Du har förändrats, du är inte den, jag en gång, valde att ge mitt hjärta och min själ till
Egentligen valde du det inte, kärleken heter inte kärleken om du har ett val
Kärleken är den enda lek som du ger dig in i, vare sig du vill eller inte
Kärleken är den lek du får tåla, vare sig du vill eller inte
Du har förändrats, du är inte den, kärleken gav mitt hjärta och min själ till
Egentligen ger vi ingenting och vi tar ingenting
Kärleken sammanför och tillhör den som vågar tro på något utöver
ge och ta och ta och ge för det du ger får du och det du får ger du
Det underbaraste i livet är du du aldrig ber om och får
Det underbaraste i livet är det du inte vet att du ger
Du har förändrats, du är inte den, kärleken tillät mig älska utan att kräva något åter

Låt mig då säga dig, Du, min högra hand, min väg i livet
att med dig vandrar jag oavsett hur marken under våra fötter artar sig
jag går vid din sida även då du väljer att lämna min
oavsett hur du förändras och vilka insikter i livet du möter
så lovar jag att möta dessa tillsammans med dig älskade
När dina ben inte bär dig bär mina oss bägge
När ditt hjärta möter svaghet, har jag styrkan i mitt som stärker ditt
När förtvivlan och ditt tvivlande håller dig vaken om nätterna
Sitter jag vaken med dig och hjälper dig att hitta tillbaka till oss
Låt mig få klargöra för dig, du min högra hand, min väg i livet
Att jag älskar dig idag precis som du är idag
jag älskar dig imorgon  för den du är imorgon
Ja, jag älskar dig även då den tid har infunnit sig
Då du har förändrats och tagit flera steg i livet
För älskade, i mina ögon förändras du ej
Du utvecklas för varje steg du tar
Och jag tar varje steg med dig även om jag ibland
går framför dig
ibland går framför dig
ibland går jag åt dig
Inte slutar väl du och inte heller jag
växa den dagen kärleken agerar i våra namn
Inte slutar väl du och inte heller jag
utvecklas den dagen kärleken flätar ihop våra själar
Inte slutar väl du och inte heller jag
lära den dagen kärleken synkroniserar våra hjärtan


Ty en mors kärlek är den kärlek ingen kan förstå
men hon älskar sitt barn från dess födsel
tills den dagen då glimten i hennes älskade ögon slocknar
Aldrig har vi väl hört en mor viska i barnets öra
Du är inte den, du var förr, du är inte den människa jag älskade då
Hon följer barnets varenda steg och hon beundrar styrkan och stoltheten i barnets sken
Ty en mors kärlek är den kärlek som föds ur kärlek 

Ty min kärlek är något jag definierar med ditt namn
En kärlek som ständigt existerar 
oavsett vem du var igår
vem du är idag
eller vem du väljer att bli
imorgon






Your biggest fan

People know the sound of his voice 
people know the sound of his noice 
They all scream his name when he enters the stage
They all hold their breath while he turns the page 
People around talk about the deepness in his lyrics 
People around talk about the beauty in his fysics 
They all love and fall in love with the shine in his smile
They all love the fact that he, he will be here for a while 
People long for his presence and they all want him near 
People long for his soul and the ladys they all shed a tear 

because

They have all come to the conclusion
They have all realized that the solution 
Of his shattered heart
Is me

When he sings, he sings about our love with the force of his voice
His beat, beats, with my heartbeat, and together we make a beautiful noice 
His heart, longing for mine, screams for mine when he enters the stage
He, He hold his breath and wish that I, that I neverever will turn the page
He, he drownes in the deepness in the words I whisper in his ears,my words is his lyrics
He knows that He is I and I is Him and this bound is a love above and never about fysics 
He is I and I is Him, He fell in love with the smile that made him shine and endlessely smile
He diggs my melody, feel my rhythm and tells his heart that " Hey, I'll be here for a while" 
He, He longs for my presence and love my distance so he can appriciate to have me near 
He, he owns my soul, my smile, my heart, my eyes, joy,happyness, Don't let this Love
Ever make The soul, He is I and I is Him, give birth to not even one tear

I'm your biggest fan. 
I'll scream your name when you enter the stage
I'm your biggest fan
proudly I wear the T-shirt thats says " I'm with him" 
I'm your biggest fan
Proudly I'll stand beside you and mime to your lyrics 
I'm your biggest fan.

Your autograph is written on my heart
To you from Me with love 

lördag 25 oktober 2008

Stone/Love

framför mig ligger det fem olika stenar 
i olika färger
i olika former
tagna ur
ur olika berg
ur olika hav
nötts ut
utav olika vindar
utav olika vågor
Nu ligger de alla här framför mig
Alla med en unik yta

den ena stenen är slät och len. Den kan jag smeka min kind med och le åt känslan
Den andra stenen är kantad och hård. Men håller jag upp den i solen, glimmar den likt guld. 
Sten tre är så skör. Jag vågar knappt hålla i den, av rädsla för att den ska vittra sönder.
sten nummer fyra,totalt genomskinlig, jag ser rakt igenom den, och under ytan, finns ingenting.
Den femte stenen är på ytan kolsvart, men i en liten springa, ser jag diamanterna.

Alla dessa stenar har med hjälp av väder och vind, hand i hand med ödet lyckats hamna precis här. De tog sig in i mitt liv på ett eller annat sätt och undrar nu om de kan få stanna kvar. 
Jag har hållit stenarna i handen. En och en. Jag har känt på dem  och iakttagit dem. Skrapat på ytan och spårat deras härkomst. 
Varje sten har en sådan unik berättelse. Varje sten vittnar om skönheter och ljuvligheter. 
Varje sten, är något jag skulle vilja hålla i min hand en liten stund till och känna hur värmen ur mina händer värmer den lilla sten vars enda längtan är värmen ur mina händer. 

Från en bro står jag nu och ser ut över den släta vattenytan. 
Spegelblank. 
Jag slänger i mina stenar. Spräcker den fridfulla ytan och bildar
h u n d r a t a l s 
ringar på vattenytan. 
Mitt hjärta rymmer just då 
h u n d r a t a l s 
känslor och tårar. 
Jag ångrar inte att jag har dränkt varenda sten som endast ville känna värmen ur mina händer. 
Jag ångrar det inte just nu, inte imorgon och inte heller den dag. 
Då jag själv hamnar på botten bland mina stenar. 
Den dag då de händer som jag längtar så kastar mig med 
h u n d r a t a l s  
känslor i sitt hjärta. 

Jag hittade den sten. 
Som fick alla andra stenar att förintas och bli till små gruskorn som sedan blev till sand som fördes tillsammans med vinden till den plats där sanden tillslut möter sitt öde. 
Jag hittade den sten. 

som var som gjuten
för att kunna fylla det hål
det tomrum 
som funnits i min själ
sedan urminnes tider

Han var den sten, som fattats mig under hela min vandring. 

Han var den sten som gjorde mig hel. 
 


time n place

När början var början och slutet aldrig inträffade anade jag aldrig detta
Utan att följa den ström som gav liv åt källan i fjärran så hamnade vi här
Jag som Du stod emot när iskallt vatten föll från skyn och vinden frös
våra hjärtan till is
Du blåste värme i mitt och återupplivade det som kärleken trodde var avliden 
Oavsett tid och plats, tid och rum, väder och vind
Du blåste liv i det liv,mitt liv som livet vänt ryggen
Du blåste liv i det liv, mitt liv som kärleken blundat för
Du blåste liv i det liv, mitt liv, men även min död
Du blåste liv i det liv mitt liv som hoppet inte längre förlitade sig på
Vi hamnade här du och jag efter att ha vandrat på den ökensand
som torkade våra tårar och släckte törsten efter mätthet
Vi hamnade här och idag
har dina fingrat flätat sig in i mina
din doft har fastnat i mina andetag 
din doft har fastnat i mina andetag 
Du är på en avlägsen plats, på samma plats där du befann dig
när början bara var en början och slutet gömde sig bakom horisonten 
Du är där
Jag är här
Men vi är
Och vi ser
Kanske ser vi inte på samma horisont
men tittar vi upp
så ser vi samma stjärnor
Du är där
Jag är här
endast avståndet håller oss isär
våra själar har redan trasslat ihop sig
i ett systematiskt kaos
mellan själ hjärta och förstånd
låter vi endast bergen hålla oss isär 

I love you more than Hip-hop

För en liten stund, ett litet andetag som inte tillfredsställer den andlöse
biter jag ihop och låser in besvikelsen innan den förgiftar min omgivning
Den själ som för mig definierar allt i livet som är nödvändigare än pulsen
Den själ som för mig är rytmen och lyriken 
Fick du, i en tid, i en gårdag, i ett hjärtslag
Att gå vilse bland alla dessa själlösa ting 
Förblindad av smärtan kunde han inte ens
förmå sig själv till att le,
det där leendet som givit ljus åt solförmörkelsen. 
Du, som för mig aldrig har funnits och heller aldrig kommer att finnas
Fick den Själ som för mig är rytmen och lyriken
att falla från höga höjder i en sådan hastighet 
att inte ens ljuset, hade en chans att hinna ikapp 
Det smärtar mig
Att du, som för mig aldrig har funnits och heller aldrig kommer att finnas
smärtade 
Den Själ som för mig är rytmen och lyriken

Hat och kärlek
Kärlek och hat
Jag hatar dina handlingar gentemot den själ som idag definierar mystiken
Jag älskar att din frånvaro gjorde det möjligt för min närvaro

Hun, slå dig ner, låt din puls och dina andetag inta lugnet

se med blinda ögon
hör med döva öron
känn utan händer
tänk utan förnuft

Men älska, älska aldrig utan hjärta
tala, tala aldrig utan själ
Le, le aldrig utan glädje

Ha förevigt i åtanke 
De händer som i livets bakgrundsbrus berövade dig på din lycka
De händer som i en tid som aldrig någonsin återfinns berövade dig ditt hjärta
De händer som tvingade dina händer att torka själens vatten ur ögonen 
Har tagit en del av dig
Men även givit dig 
en del av vad du är idag

Ha förevigt i åtanke
Du är själen som definierar allt som i livet är viktigare än pulsen
Du är själen som för mig är rytmen och lyriken
Du är själen som ljuset förundras över
Du är själen som mörkret fruktar
Du är själen som kärleken lär utav
Du är själen
min själ låter gå
Frihet
Jag fick uppleva dig i mitt liv och hjärta
Det vore inte rätt
Att be Dig stanna kvar
Varenda själ bland alla själar
Borde få dela
Ett andetag med dig

Du är mitt andetag även nu,då din frånvaro är förevigad 



lördag 18 oktober 2008

Främling

Då var vi där igen
återigen
främling möter främling
öga mot öga
hjärta mot hjärta
Jag tänker. Jag känner. Jag vet. Att. Den här gången är det annorlunda. 
Det säger jag varje gång. Och jag menar det varje gång jag säger det. Om och om igen. 
Alla människor som idag är faktorer i mitt liv var en gång för längesen eller kanske igår en främling som jag inte visste något om. På ett eller annat sätt, kalla det ödet kalla det slumpen, lyckades vi bli en del av en helhet. Jag var tillochmed en kort sekund en främling för min mor. 
Men mitt hjärta mötte hennes hjärta. 
Tillsammans blev vi en helhet. 
Mor och dotter. 
Även min närmaste vän var en gång i en tid som jag knappt minns, en främling. 
Men rygg mot rygg blev vi en helhet. 
Vän och syster. 
Min första kärlek klev in i mitt liv som en främling på den tiden då jag var en främling
för mig själv. 
Men mitt leende mötte hans leende, vi blev dock en oskriven kärlekshistoria. Endast ett minne. 
Han, min blivande äkta hälft. Han, min själsfrände. Han, far till mina blivande barn.
Är idag för mig en främling och jag för honom ickeexisterande. 
Men öga mot öga. 
Själ + Själ
Ska vi en dag mötas. 
Min blivande och jag. 
Alla de själar som idag finns i mitt liv har jag varit en främling inför.
Vissa själar som har funnits vid min sida i flera år, är mer en främling idag, än när de först tog plats på scenen. 
På ett eller annat sätt hyser jag kärlek för alla dessa främlingar som blev vänner, som blev bekanta, som blev en vacker berättelse. På ett eller annat sätt lyckades dessa främlingar få mig att älska, sakna, längta och lida. 
Men jag älskar dem alla. På ett eller annat sätt hyser jag en eller annan slags kärlek för dessa - mina - älskade främlingar. 
Även den bok vars sidor jag aldrig bläddrat i, vars rader för mitt sinne är främmande , ger mig en vetskap om, att när tiden väl är kommen. När jag är redo för att ta mig an denna bok. Så vet ju jag. Att även om boken, gör mig besviken när sista sidan är läst. Så kommer den att lära mig något, som jag inte visste förut. 
Ytterst sällan kanske jag inte ens läser den sista sidan, utan ger upp efter ett tjugotal sidor. Då kommer det en tid, då jag en dag, känner mig redo att fortsätta läsa.. Kanske förundras jag då över att jag någonsin slutade läsa. Kanske förstår jag då varför jag aldrig avslutade den då. 
Dessa böcker, dessa främlingar, har alla något att lära mig. Kanske tar jag det till mig, kanske försummar jag, kanske ser jag inte lärdomen. Men att de finns där. Det är ju ett faktum. 
Då var vi där igen. 
Främling mot främling. 
Öga mot öga. 
Längtan och hopp. 
Längtan efter att denna främling lär mig något jag inte visste att jag saknade. 
Hopp om att kanske, få beröra, denna främling på ett sätt, 
Som varken jag, han eller någon annan främling som någonsin möter min - 
denna- 
främling 
någonsin glömmer. 
Då var vi där igen. 
Öga mot öga. 
Hjärta mot hjärta. 
Saknad och längtan i ett. 
Den här gången är det annorlunda. Främlingen är så främmande. Men jag vet, att denna främling inte är någon annan främling lik. En främling. I en främmande klass för sig. 
På vilket sätt, det vet jag inte. 
Jag känner inte denna främling.
Men på ett främmande sätt, fylls jag med främmande tankar och främmande känslor om att denna främling. Är en främling för sig. 

fredag 17 oktober 2008

agape

" Vi tycks söka oss till fångenskap
därför att vi är vana att se friheten
som något som saknar både gränser och ansvar"

" Jag har känt mig sårad
när jag förlorat män som jag förälskat mig i.
Idag är jag övertygad om att ingen förlorar någon,
för ingen äger någon.
Detta är den verkliga upplevelsen av frihet:
att ha det allra viktigaste i världen utan att äga det "

torsdag 16 oktober 2008

....

agape

Om vi endast kunde hänge oss själva till det vi tror är möjligt och med hela hjärtat tro på våra drömmar skulle ingenting någonsin verka omöjligt och det skulle aldrig råda några tvivel. 
Om vi likt ett nyfött barn skulle lita på världen och på alla själar som livnär sig på kärleken
då skulle vi bestiga det högsta berget med enbart viljan
För ett litet barn är ju aldrig det första steget en omöjlighet trots att barnet ständigt faller.
Det reser sig gång på gång enbart för att det ännu inte lärt sig att tvivla. 
För det oskyldiga barnets själ är så rent och så orört av livet.
Barnets vilja och kärlek får den kallaste själ att älska och längta enbart genom ett litet leende
från denna vackra själ. 
Det råder inget tvivel om barnets kärlek och godhet. 
Så låt oss vara lika naiva som detta opåverkade barn. 
Låt oss betrakta livet som om vi blev tilldelade livet just idag. 
Le åt en främling, kanske ger du denna främling något som han saknat så länge. 
Kanske väcker du livet i denna främling. 
Var slösaktig med det som är oändligt i livet. 
Kärleken, Lyckan, Längtan, Hoppet. 



onsdag 15 oktober 2008

agape

Milano. 
Jag står och prutar på en souvenir jag vill köpa. Försäljaren förstår ingen engelska. Men vi lyckas på något sätt, hitta ett gemensamt språk. 
Vi lyckades tillochmed skratta ihop. 
Jag fick min souvenir och när jag vinkar och ropar " Arrividerci" vinkar han tillbaka.. och ger mig en liten nyckelring. " to you " säger han och ler. 
En liten gest, en liten handling.. som satte igång tankarna hos mig. 
Och här ligger jag nu på soffan.
Uppsala. 
Jag och denna försäljare var totala främlingar som inte delade något alls. Han, en försäljare, jag en turist liksom de andra turister som livnär denna försäljare. 
Vi kunde inte ens med ord, göra varandra förstådda. 
Kanske hade han något han ville ha sagt, som han inte fick sagt just pga av denna enorma språkbarriär. 
Trots detta stora hinder, lyckades han få mig att skratta.. och faktiskt minnas honom när jag nu ligger i min soffa.
Uppsala. 
Är det kanske därför undrar jag nu... En handling i kärlekens namn ofta sker i form av presenter?
Är det därför flickan får rosor när pojken vill visa att han faktiskt tycker om henne?
Är det därför en liten present, med ett litet kort, får flickan att le, älska, glömma och längta?
Flickor, hittar alltid ett språk som pojken förstår. Hon får honom att förstå, vad hon känner och vad hon vill. Genom att tala. 
Har pojkar svårare att tala, har pojkar svårare att lära sig detta kärlekens språk?
Är de därför de ibland i form av en nyckelring talar om för flickan att...
jag tycker faktiskt om dig?
Är det därför.. både pojkar och flickor.. lägger ner hela sin själ, för att hitta den där gåva.. som ska vittna om all den kärlek som fyller lungorna med syre?
Vi lägger ner så mycket kraft.. i att ge och ge, och njuter av att få tillbaka i form av ett uppskattande leende. En kram som värmer i en halv evighet. 
Är det därför vi håller kvar dessa gåvor som ett fysiskt minne, ett bevis, på något som en gång har varit?
Så som jag har min lilla nyckelring i en liten låda bland alla andra fysiska minnen. 
Inte för att jag och försäljaren delar någonsomhelst kärlekshistoria. 
Men just, för att han gav mig en tankeställare... 

Kärleken är ju så simpel... när man låter sig själv känna efter. När man låter sig själv ge och ta. 
Jag sparar alla ting, i min vita lilla låda. Jag sparar alla minnen i mitt hjärta. 

Låt mig få se ditt leende då jag vaknar, ditt leende är ju vackrare än alla rosor i världen. 
Låt oss hålla det enkelt. Kärlek är inte till för att försvåras. 
Det som är svårt, är inte kärlek. 
Låt mig få möta dina tankar.. låt mig få veta vad ditt hjärta känner, låt mig få drömma med dig om det du längtar efter. Låt mig få hjälpa dig dit..
Jag vill inte ha rosor... din doft räcker..


rytmen

Det vore ju en sak, om det vore så att känslor och tankar kunde hålla ihop. Att de faktiskt kunde hålla varandra i handen genom vått och torrt och se till att den ena agerade när den andra inte behövde. Istället beter de sig som främlingar gentemot varandra och tar aldrig hänsyn till den situation som kräver deras samarbete. Förstår de inte att allting skulle vara så enkelt, så enkelt om de bara insåg att deras symbios, skulle förändra allt. Enbart till det bättre. 
Det vore ju en sak, om de kunde förstå detta. 
Det är ju en annan sak, att de förmodligen aldrig kommer att förstå. 
Mina tankar, de tänker och förstår. 
Mina känslor, de känner och förstår. 
Men det är ju lång väg, från tanke till handling.
Och det är ju omöjligt att agera med enbart hjärtat när inte tankarna följer hjärtats vilja. 

Jag minns det jag ibland inte vill minnas.
Jag tänker ibland på det jag helst inte vill tänka på. 
När jag minns den där gången, det där leendet, den där händelsen, den doften som jag egentligen bara vill glömma, då vaknar känslorna och minns med mig. De känner med mig. 
Varför kan inte tankarna känna med känslorna och då inse att tankarna måste försvinna för att ge dessa känslor, mig, mitt hjärta, lite frid. 
Varför kan inte dessa tankar bara i takt med mitt hjärtats rytm.. försvinna.. ut i natten som en vacker melodi, som nu har spelat färdigt. 
Låt denna melodi spela sina sista noter..
låt dessa rader få sätta sin sista punkt. 
Låt dessa känslor, mig, mitt hjärta, få känna en liten frid.. Låt mig få njuta av den främmande  melodin jag hör svagt i fjärran. 
Låt dessa känslor, mig, mitt hjärta få banka i takt, till denna melodi som jag längtar efter.