Hear me out and I promise to fill u in
About those little things that lies beneath the big picture
U could choose to understand or just stand over, before you hit a closure let me smack the begining...
It's about a time when I was beggin time to move fast because my soul kinda starved 
And best belive my prayers got heard even though I whispered
I was blessed to meet a counsious soul that inspired and got all o my desires satisfied 
Not one of my cravings was denied
And nowdays every morning begins with praising our divine. 
We are writing history every day passing, 
And our writings is my biggest passion
chapter after chapter, laughter after laughter
And I truly wish that I could make him a painting, Michael Angelo style
Or sing him a song, as his lady,with d'Angelos vybe
Or just jott him some poetry with Maya Angelous mind 
There is a lot of things Id like to create for him
But he already makes me feel as if I myself was created only for him
What I feel is nothing I could debate
Just thankful that my starving soul finally got some soulfood to eat.. 
And that is H.O.W I got to feel complete. 
Ashante 

Samvetet motstrider det samlade vettet 
Det gör ont fast jag vet bättre 
Ord har alltid skapat mig mer smärta
än svarta ögon och kraftiga slag
Dina ord har alltid skapat större ärr
än sönderskrapade händer och hud
Ord som lyckats rista sig in i min själ där
inte vattnet någonsin lyckats erodera bort den hårda ytan
Själens vatten som runnit ner
forsat ner men aldrig lyckats skölja bort
Smärtsamma minnen
Samvetet motstrider det samlade vettet
Jag har aldrig förstått hur du lyckas smutsa ner det som är så rent 
Intu föds det tankar som aldrig haft någon moder
Som aldrig haft styrka att rota sig 
Men dina ord har närt dem och låtit dem växa sig större
Starkare 
Till att det slutigen exploderat
närt och tärt
mig 
De har krossat mig om och om 
Gång på gång 
Varenda liten helhet har bildat ett oändligt kaos av små spruckna bitar som
aldirg lyckas återta sin ursprungliga form 
Men jàg har börjat om och om 
Gång på gång
Jg har vandrat på mina knäskålar men jag har lyckats att ta mig fram
Jag har krigat med mina armbågar och vetat att vad som än händer finns det endast
EN som kan beröva mig på livet
Orden som Föds utan modern
Ty det är väl en moders kärlek som saknas dessa ord
Ingen som närts av moderns kärlek kan hugga min själ om och om
Gång på gång
Ingen som älskar sin moder
Kan äga dessa orden
Samvetet som motstoder de. Samlade vettet
Jag vet bättre 
Men jag antar att du aldrig fått veta bättre 
Det har aldrig varit lätt 
Att lära själen läka helt utav sig själv

 

Fridens!

Jag har nog inte varit särskilt medveten om det själv, men sömnlösa nätter och tankar som aldrig verkar få ro har nu gett mig en klarare insikt.

Jag har aldrig förr backat undan. Aldrig. Men jag vet att jag har stått kvar och iakttagit många ryggtavlor som avlägsnas i mitt synfält. Många gånger har dessa ryggar vänt tillbaka då de känt för det, och som många gånger förr har jag stadigt stått kvar på min plats. Förlåtit och gått vidare men självfallet har minnet aldrig svikit. Jag har varit överseende, förstående, försökt att inte döma. för.alla.gör.ju.misstag. right? Jag finner det lustigt att jag aldrig gjort detta misstag, aldrig har jag vänt till, aldrig har jag försummat på det sättet.

Men alla når väl sina insikter förr eller senare. För mig kom det senare

Men idag är det jag som vänder mig om och vandrar iväg. Idag är det jag gör precis som ni så många gånger har gjort.

försvunnit

kommit tillbaka

försvunnit

låtsas.som.ingenting.

Idag är det jag som försvinner.

och jag kommer inte tillbaka.

Vill-se

han blundar för sanningen som han inte vill se

Han undrar varför vandringen för honom vilse

Sanningen är inte din tro om att ingen är sann

Det är ett frö som måste gro för att växa till en verklighet

en enhet som binder dig till livet utan att kväva dig

som fängslar skönhet utan att avliva den

visst vissnar vi alla men lika givet växer vi

Där du vandrar med igenstängda ögonlock

är det ganska givet att vandringen blir kort

snart snubblar du över hinder ramlar i varje grop

öppna ögonen min vän även om sanningen bländar

även om sanningen smärtar

det är lättare att vandra om du vet vart du är på väg

sanningen är inte din tro om att ingen är sann

är Du sann finns ingen som kan få dig att tvivla

om du är sann ser du sanning i andra

för visst är det så min vän, att vi alla

känner andra precis så, som vi känner oss själva

han blundar för sanningen som han inte vill se

Han undrar varför vandringen för honom vilse

what is written...

Jag behöver inte veta vad som väntar

det kommer att infinna sig

vare sig vi vill det eller inte

jag vill

jag vill uppleva vartenda ögonblick som om

det vore det första

som om det vore det allra sista

nej jag behöver inte veta vad som väntar

för allt som sker just nu är mer än vad som har hänt

och mer än vad jag inte vet kommer att hända

jag behöver ingen garanti

ingen försäkran

kanske får jag uppleva uppfyllda drömmar

kanske förblir de för evigt endast drömmar

det enda jag vet är att jag just nu

där jag sitter i ett vindstilla Uppsala

i min ensamhet

aldrig har känt mig mindre ensam

aldrig har jag känt mig lyckligare

Det är ett kapitel som avslutas här

ett kapitel som sakta men säkert började skrivas

utan dig och dig och dig

jag hade ingen försäkran om att just du

och du och du skulle infinna sig i mitt liv

skulle berika mitt liv

skulle göra varje vaket ögonblick till en dröm

jag hade inga garantier

men just nu

sitter jag i ett vindstilla Uppsala

och vet vad som väntade mig

vet vad jag fick

och vad som gick förlorat

det var år 2010

som så många förändringar skulle ske

året då glöden i många vänner slocknade

året då elden i många vänner flammade upp

Nu avslutas ett kapitel

och snart vänder jag blad för att påbörja ett nytt

Jag behöver inte veta vad som väntar

jag vet inte vad som sker när bladet vänder

Det enda jag vet

är att jag sitter i ett vindstilla Uppsala

i min ensamhet

där jag aldrig känt mig mindre ensam

Nej jag behöver inte veta vad som väntar

med kärlek inuti mitt hjärta

kan jag endast älska det som finns här

det som finns nu

och även varenda liten rad som står skrivet

jag älskar varenda rad

rader jag ännu inte har fått ta del av

punkter som ännu inte avslutat någonting

frågetecken som ännu inte rätats ut

...

jag behöver inte veta vad som väntar

jag älskar varenda rad

av det som är skrivet

...

hit men aldrig längre

Vi har vandrat hit men aldrig längre

längre än hit har vi aldrig vandrat

Jag hade din rygg och du min, vi backade upp

när jag blickade bakåt lyckades du se fram

När dina ben inte bar bar jag för vi backade aldrig

varenda strid är nu utkämpad och kvar står vi

bägge som vinnare, bägge som segrare

men vi står inte längre tillsammans

kampen och slagen förde oss samman

förintade allt motstånd vi möttes av

inga hinder hindrade vår iver och vilja

inga gropar var djupa nog för att begrava oss

vi backade upp varandra för aldrig backade vi

aldrig backade vi

Frid råder inga fler slag finns att utdela

inga fler andetag låser vi in djupt där inne

inga fler tårar fälls över orättvisa

vi har vandrat hit men inte längre

längre än hit har vi aldrig vandrat

jag vet inte var men någonstans var det dags

tiden var kommen för dig och mig att strida

men aldrig mer med varandra

vinden kyler ner min ryggtavla

den plats där du en gång fanns

är nu tom och aldrig mer kan jag se bakåt

vi skulle strida för evigt

sida vid sida

rygg mot rygg

liv för liv

ständigt redo att återigen strida med dig, för dig

men du är inte längre en krigare som krigar

med mig, för mig

jag saknar den rygg som backade upp min

men dagen kom då även du backade

backade flera steg för att aldrig mer

vandra i min riktning

vi hade vandrat hit men aldrig längre

aldrig har jag vandrat utan din rygg

även om du backade

även om din rygg idag saknas min

så krigar jag för dig, med dig

även i din frånvaro

liv för liv

även om det endast gäller mitt...

S.T.I.C.S-APOCALIPS

lost&found

jag vet inte om det stämmer, hur ska jag kunna veta det

jag tappade bort mig själv någonstans på vägen mellan här och där

i tiden då sekundvisaren inte rör sig men inte heller står stilla

med andan i halsen sprang jag mot målet

nu undrar jag vem som suddade ut mitt mål

vem stal andetaget jag skulle frigöra när jag väl var där

jag ställer många frågor men verkar få väldigt få svar

är det någon som vet hur många steg det är kvar

jag tappade bort mig själv någonstans på vägen mellan nu och då

utan att ha minnen från då, utan att veta vad som sker nu

ett mörkt förflutet som aldrig skrevs ner för att förevigas

en dimmig framtid som inte är någon försäkrad

lämnade jag eller blev jag lämnad

sprang jag eller blev jag ifrån sprungen

var det jag som glömde eller jag som blev bortglömd

jag tappade bort mig själv mellan mig och er

där ni vandrade före och visade vägen

där ni ledde mig mot målet ni inte kände till

där ni skrek med röster som aldrig var min

Jag känner inte längre mina rötter

vet inte om någon kanske sår min frukt

kan inte längre se bakåt, inte heller framåt

jag slutar försöka

nu är det jag som återigen lär mig att höra rösten

som talar i takt till mina hjärtslag

det är först nu jag förstår att det är min vandring

mellan här och där

stegen mellan nu och då

skillnaden mellan jag och ni

som är det jag och du kallar för, livet

min dag

hon har ännu inte tagit sina första kliv
kan inte ett enda ord för att uttrycka känslor
ingen vet vad hon tänker
hon vet så lite om livet än
men ändå vet hon allt
vi någonsin behövt veta
hon vet allt
vi glömde på vägen
hon vet hur man älskar
utan vare sig krav eller villkor
hon vet hur man ler
och utan baktankar ser
allt vad livet ger
hon vet hur man njuter
hon vet hur man gråter
aldrig rädd för att visa svaghet
aldrig rädd för att be om närhet
ännu så främmande för ensamhet
glimten jag ser i hennes ögon lyser ännu så starkt
ännu har inte livet slagit henne
lämnat små blåmärken på hennes själ
lämnat djupa sår under hennes hud
oskyldiga tankar och ett litet
litet sorglöst hjärta som där inuti
så lätt bankar
jag önskar att hon aldrig tappar sitt barnasinne
låter den ovillkorliga kärleken bli, blott ett minne
jag hoppas hon älskar livet
och fortsätter att ta varje morgondag, för givet
jag hoppas att hon för evigt finner vägen till solen
ovanför regntunga skyar
ovanför svarta moln
finner sina vita änglar
hon lär mig återigen det
jag tappade någonstans på vägen
att se på världen ur ett litet barns ögon
en syn som inte ännu hunnit smutsas ner
att även i det svåraste stunder kämpa lite mer
leva lite mer, älska lite mer, hoppas lite mer
hon lärde mig det jag glömde någonstans på vägen
att var dag
är en ny dag
och inte enbart en morgondag på en gårdag
att varje kylig vinter tätt följs av en underbar vårdag
att var dag, inte är en vardag
att kärleken inte har någon regel med ett undantag

Tro

Jag kan inte förhindra om förtvivlan väljer att integrera med mig 
Jag kan inte blunda för sanningen då den talar om smärta 
Jag kan inte vända ryggen till sorg då den väljer att födas inuti mina känslor 
Jag kan endast ha tilltro
Tro om att förtvivlan en dag återföds i skepnad av vacker förundran 
Tro om att sanningen talar om tiden som frigör, men inte fäller 
Tro om att sorgen blir den svaga länken som håller samman min lycka.. 
Att den svaga länken stärks av min kärlek 
Ändrar skepnad
Och håller samman kedjan av kärlek, lycka, förundran
Och den renaste sanning 
min själ sammansvetsas med
Jag kan endast ha tilltro 
Tro
Om att alla svaga länkar 
Stärks av kärlek 
Föder kärlek 
I en kedja som misströstan aldrig mer
Kan bryta.. 
Jag kan endast ha tilltro..
Jag tror
På mig
På sanningen 
På kärleken 

H.O.W

Thought i had been in love before

indeed i had been in love

with love

the thought of love

the feeling of love

even the touch of what i thought was love

but this

is on another level

fallen in love

and risen in the name of love

in his arms

fallen in love with a soul

more beautiful than life itself

is not about how he makes me feel

not in the way he touches me or my soul

its not about how he makes me happy

or make my world go round

no

this love

is about him

and who he is

a love for a soul

I've never known before

I love it how he thinks

how he stands up for what he thinks is right

and how he wants to make all of his wrongs. right

how he dreams big and always makes sure to follow them

how he paints stars in the sky and whispers the way to them

for me to find

how he kisses his mother good night

how he speaks of his friends when their not around

how he treats those he do not even know

with the greatest respect, there is

and I love it how he share his world

even if I had to watch him from a distance

and not even be in his present

I would still fall in love

with the man that he is

to me

and to the rest of the world

but I'm blessed

to have him around

his love around my body, mind and soul

yesterday, today and tomorrow

vi smälter samman likt flytande vatten

om vi hinner innan vattnet fryser till is

smälter vi sedan då själarna blir varma

eller förblir vi frysta

för att aldrig mer lyckas mötas

för att aldrig mer lyckas flyta samman

ting

jag har för mycket av allting

för lite av ingenting

befinner mig på en plats där ting

tar mer plats än jag, där jag är

ingen

tingen påstår sig vara jag

lögnare i skepnad av påtaglig materia

jag är inte ni

ni är inte jag

jag äger er

ni äger inte mig

fast

jag vill inte äga ting

ingen orkar bära på en sådan tyngd

när dagen föder flykt

är det jag som är ingen

som flyr utan ting

utan någon

någonting kanske jag orkar bära

jag vet ingenting

vet bara

att jag har för mycket av allting

för lite av ingenting

så vacker där han går...

Jag tycker han är så vacker där han går...

Jag menar inte ytan som min blick vilar på

utan allt det han är och allt han en gång varit

nyfiken på vad han en dag blir...

Jag följer hans steg försiktigt där han går..

vandrar bredvid, bakom, ibland framför...

om den dagen någonsin inträffar

vandrar jag åt honom

lyfter honom

lyfter hans bördor

ser till att hans andetag blir lätta

då det blir för tungt för att andas

in

han är så vacker där han går...

hans själ är färgad med nyanser världen aldrig fått skåda

han talar om lycka, glädje, vänlighet

aldrig möter han ett hinder som får honom att sluta vandra

jag andas in honom och håller andan en stund

håller andan

håller om

håller av

håller in

känslor

som ibland läcker

ut...

Han är så vacker där han går...

ibland stannar han upp

ser upp

men aldrig

ger han upp

på avstånd betraktar jag honom där han går...

tacksam över att jag lyckas se

skönheten under skönhetens yta

tacksam över att jag lyckas se

nyanser, världen aldrig tidigare fått skåda

han är så vacker där han går...

Saman faramarzi, uppsalamästasren i poetryslam 2009, läser upp en dikt för dagenskonflikt.se

Check it out!

S.T.I.C.S öppnar för Musiq Soulchild

Let's make it happen !

http://www.openingact.se/event/musiqsoulchild/stics

IN OCH RÖSTA OCH SE TILL ATT S.T.I.C.S ÖPPNAR FÖR MUSIQ SOULCHILD 20/2

SKICKA SMS TILL 72500 MED TEXTEN : "OAB S.T.I"

KOM IGEN NU PPL DO IT FOR THE LOOOOVE !

MASSA KÄRLEK !

stjäl själar utan skäl

Jag har aldrig behövt bevittna

hur någon stjäl själar utan skäl

jag droppar nog aldrig arg poesi om orättvisor eller orätta visor

visst blir jag arg men jag föredrar att rätta visor genom att slåss med violetta rosor

Jag kommer aldrig höja rösten åt världen, hoppar över den delen och agerar hellre för den

Jag är inte anti-krig, jag är pro-frid

Jag är inte anti-hiv, jag är pro-liv

jag har aldrig behövt vandra bland lik och över deras själar behövt ta stora kliv

Jag har aldrig behövt stjäla för att överleva eller ljuga för att låta mor leva

Jag har aldrig behövt vandra frusen, ovanför taken eller vandrat utanför husen klarvaken

Jag har aldrig behövt bevittna

hur någon stjäl själar utan skäl

jag har aldrig behövt bevittna

hur någon stjäl själar utan skäl

Jag har bara vandrat på långa gator där jag klivit över djupa pölar för att behålla skorna vita

Jag har bara snattat från ICA för att övertyga, jag ljög för mor , men jag svär lögnerna var vita

Jag har bara vandrat frusen för att far hade en dröm om de röda husen med knutar vita

Jag har aldrig behövt bevittna

hur någon stjäl själar utan skäl

jag har aldrig behövt bevittna

hur någon stjäl själar utan skäl

Aldrig har jag fått bevittna

hur någon stjäl själar utan skäl

jag är blind

aldrig kan jag

be

vitt

uttrycka sin färg

Jag är blind

S.T.I.C.S Poets - Knutpunkten

My letter to hiphop

wonder where she goes when she's gone

I wonder where she goes when she's gone

wonder if she's doing well and how she's holding on

I wonder if she walks alone or if she follows the crowd

wonder if she's smiling or if she sometimes cries

I wonder if she's happy wherever she is

I wonder where she goes when she's gone

She used to walk beside me, never left my side

the road got divided in two just like Moses and the sea

Me on one side, she on the other

I miss the way she used to smile and make everything allright

even if she's gone my days somehow keeps being bright

guess there is sunshine when she's gone

memories never fade

guess we can call it faith

wonder where she goes when she's gone

wonder if she ever will come back home