han som

Det var
Leenden och kyssar
Händer som fumlar och ögon som glimtar
Det var
Rosa moln och röda rosor
Det var solnedgångar och långa nätter
Det var… bullshit

Vänta lite

Vänta vänta

Bara lite till

Kan vi istället kanske..
Du vet..

Den här boken som handlade om den där tiden
då tiden egentligen inte fanns men sen upptäcktes
av han den där som egentligen inte var där
Just då
Du vet
Den där låten av hon den vackra med den där rösten
som sjöng om just det där mötet
som aldrig inträffade
du vet
Den där filmen om sagan som aldrig började
då kärleken bara var något relativt
allt är ju relativt och
Sen slutade den bara sådär
Du vet
Den där debatten mellan den där kärringen och
han den där som pratar så bra om ideologin som
egentligen är påhittad av någon skäggig stofil
Som egentligen aldrig var född
Du vet
Det där kriget som egentligen aldrig tog några liv utan
bara rasade någras vardag som egentligen inte var en vardag utan
Bara allmän rutin som egentligen aldrig efterföljdes

Han Den där du vet.
Som utmanade mig
Som ställde mig inför prov jag aldrig fick förbereda mig inför
Som ställde frågor utan att jag kunde ge svar
Som ifrågasatte mina värderingar utan att ge del av sina egna
Han den där Som
pratade ett främmande språk
Som
fick mig att vilja tala det där världsspråket
Han Som
Gav mig rosor
utan vare sig färg eller doft Som
gav mig kärlek som ej kunde definieras
Han som
Fick mig att hungra efter mätthet
Han som lärde mig att dansa till musik
Utan varken rytm eller melodi
han som lärde mig om hon den där
som trodde att hon visste
men egentligen inte hade en aning
Han som
Lärde mig att älska
Utan vare sig krav eller villkor

Han fanns där i en tid före detta
Och han finns där i en tid efter