onsdag 28 mars 2007

paus

Hold up, wait a minute – eller kanske en tid framöver.
Just nu vill jag inget hellre än att bara trycka på livets paus knapp. Just for a while.
Jag vill inte fly fältet, till en annan tid eller plats. Jag vill stanna kvar där jag är idag. Men bara pausa. Frysa tiden och återuppta livet, precis där jag stoppade den. Precis på samma dag, samma timme och samma minut. Vill inte att någonting ska vara annorlunda när jag återvänder, utom jag själv.
Just nu råder enbart kaos i min vardag. Trots att allt är på sin plats och allting lyder sin lilla gång, så råder det kaos. Ingen annan ser mitt kaos. Medan jag både ser det, känner det och lever det.

India Arie sjunger ur högtalarna : The sun shines and so do I, But when then night falls so do my tears...

Panikkänslor bubblar upp till ytan och jag vet inte vart jag ska ta vägen, helst vill jag bara lägga mig i fosterställning och inte finnas för ett litet tag. Men lägger jag mig nu är frågan inte när utan om jag återigen reser mig.

Dagligen får jag höra att jag gett mig in i något som är nästintill omöjligt, senast idag blev mina framtidsvisioner jämförda med ett mål om att vid 45 års ålder ställa upp i ett maratonlopp utan att ha någon som helst atletisk bakgrund.
Det kanske är nästintill omöjligt, nästintill men inte helt. Jag kanske kan fixa det ändå.
Nu om någonsin måste jag ha en gnutta hopp i mig om att jag faktiskt kan klara denna utmaning. För en utmaning är det och jag visste att det aldrig skulle bli en dans på rosor.
Men jag har stött på större utmaningar och värre motgångar.
Idag är jag okey med ett misslyckande. Misslyckas jag denna gång, så lyckas jag nästa gång om inte får jag återigen bara försöka. Idag går inte min värld under om jag misslyckas, jag har gjort det så många gånger förr, och jag vet att det är dessa misslyckanden som har gjort mig till den människa jag är idag. Det är dessa misslyckanden som har gett mig mod att möta nya utmaningar. Dessa motgångar som har gett mig mod att bryta ihop i vetskap om att jag kommer byggas upp återigen, på egen hand.
Ju mer jag skriver, desto mer hopp får jag, om att denna utmaning jag står inför, kanske inte är så svår som jag har trott. Kanske är det bara så enkelt som att enbart ta en liten sak i taget. Många bäckar små…
Jag misslyckades idag. Jag lyckas imorgon.

Karine
Hamed
Mamma
----- Själar som endast genom att existera, gör allting så mycket lättare. Endast genom att vara en del av mitt liv, och tillåta mig vara en del av deras ger mig ett leende och ett litet ljus i de mörkaste stunder. Ni gör allting värt allting. I en annan tid och plats hade jag gett er hela världen, men här och nu kan jag endast ge er min kärlek, respekt och tacksamhet och göra allt som ligger i min makt för ert välbefinnande----

dagens leende; India Arie – This to shall pass

fredag 23 mars 2007

guess whos back?

back again? Ja inte fan e de Slimshawhatever.
Mitt uppkoppling till den virtuella världen, försvann någonstans, ja för
modligen in i den virtuella världen. Så nu sitter jag uppkopplad via ett modem byggt på senare stenåldern med en hastighet som nästan står still. Tillbaka på homebase hos mor och far för o stjäla till mig lite studiero. Får väl se hur det går.
Jag ligger efter i plugget, eftersom mitt immunförsvar är spårlöst försvunnet och jag återigen varit sängliggandes i en vecka. Nu när jg ringer och sjukanmäler mig är det inte längre en frågande röst som säger "jasså är du sjuk igen, jahaaa....krya på dig då?" Utan nu säger de öppet " Men kom igen, pallar du inte plugga kom på en ny ursäkt, bryt ett ben,do something" Jag förstår dem. Jag tror knappt på mig själv längre, det är den höga febern som övertygar mig. Men men härmed förtränger jag all tentaångest och efterhalkningar. Så. Då var allt bra igen!

När jag bokade min biljett idag, frågade sj-tanten, ska jag sätta dig på tyst avdelning, och jag nekade och bad om att få sitta i andra vagnen. Största misstaget i år. Hamnade bredvid två blattebrudar, ni vet dom som skrattar så högt att man undrar om de skrattar eller skriker av smärta. O självklart är dessa brudar översociala och ska börja konversera med mig. Visst hellre snacka med någon så att resan går fortare, men allvarligt, Innan resan var slut var de 21 questions om mig, vad jag tjänade, om jag hade pojkvän, sex, religion,framtid you name it. Och när jag vägra svara på vissa frågor, då var ja " svenne".
Tillslut blev det nästan lite beef när brudarna säger att alla ska gifta sig med sitt eget folk och inte beblandas och jag tyckte att de lät som värsta hitlerpropagandan. Vad får jag höra? Jo att jag umgås för mycket med svenskar. So be it.
Jag kände mig nästan lite kränkt, att de kunde döma ut mig så hårt enbart för att jag inte höll med. Men sen kom blattebruden i Mig fram o jag tänkte, vänta lite nu, vem faaan e DU för att döma mig ( o i mina tankar, så höjde jag på ögonbrynet och körde en riktig Ricki Lake Laquesha fingret på dom). Men det sa jag självklart inte högt, för trots allt är jag ju försvenskad, och vi "svennar" pratar ju inte öppet om saker o ting.

nej nu är det dags o slaffy taffy.
Eller som vi svenskar säger: Jag ska försöka få mig lite sömn. Ah fuckit

And D made my day!

måndag 19 mars 2007

bittersweet weekend


Nu är söndagen slut, och jag säger jag som jag alltid säger på söndagar... ORKA söndagar. Det är alltid något som inte är som det ska på söndagar.
Nu är allt ordning och reda. Garderoben är tillochmed sorterad efter färg? Jag sysslar vanligtvis inte med sådant. Antingen har jag blivit väldigt väldigt ordningsam, eller så hade jag lite extra tid att slösa på min garderob.

adidastorsk?


Konstigt nog har gamla vänner och bekanta börjat dyka upp från varstans. Träffade i fredags vänner från gamla skolan som jag inte har träffat på säkert två år, vilket är väldigt konstigt med tanke på att vi bor högst 20 min ifrån varandra. En annan gammal vän från sthlm är tillbaka och undrar om vi ska ses på gamla vanliga stället. Som om ingenting.

Visst blev jag väldigt glad över att hon hörde av sig. Men gör vi det av vana. Hör vi av oss för att vi verkligen saknat varandra, eller är det den bekanta miljön, minnen från tider som varit som får oss att klamra oss fast vid gamla vänner. Jag har regelbunden kontakt med alla mina närmaste vänner, de som jag inte har daglig kontakt med försvinner lite ur 'närmaste' mappen. Istället flimmrar de in i tankarna stundtals och försvinner lika snabbt. Hade vi verkligen värnat om den vänskapen, hade vi inte hållt fast vid den då? Hade vi låtit distansen bli en avgörande faktor? Jag tvivlar. Med tanke på att alla mina närmaste vänner idag bor på bortaplan, Vi har tvillingarna och SideKickHamed i sthlm, Habesha ända i Östersund, Saranda i linköping, Iman o Co i Australien.alla andra barndomsvänner i växjö.. och ändå visar vi livstecken för varandra var och varann dag.
Ju längre tiden går desto mer förändras vi alla som individer.Vi utfyller ett behov hos våra vänner, likaså utfyller dom en funktion för oss, men när tiden går, hur mycket har vi egentligen gemensamt?
Ett år ger mig oerhörda lärdomar, jag möter motgångar som gör mig starkar och medgångar som lär mig mer. Jag är absolut inte inne på samma stig i livet som jag var för ett år sedan. Och nästa år har jag förhoppningsvis utvecklats ännu mer. De som inte finns med under utveckligen, de som inte ser utvecklingen ske.. kan de återigen bli en viktig faktor i ens liv, återigen en väldigt nära vän? Time will tell.

Imorgon är det återigen fullspäckat schema, får väl se om jag kan hålla jämna steg med min vardags stress.
Massa kärlek till min pepp-talkare och fruga i vått och torrt!

Fridens Liljor

fredag 16 mars 2007

eufori


Det känns så skönt att säga det… Vad Var Det Jag Sa? När våren kommer och värmer våra mörka själar, så ordnar sig allt!
Mitt största orosmoment har varit Uppsala, hur jag ska fixa lägenhet där utan att förlora mitt kontrakt i Partille.
Det är nu ordnat. Jag lade in en annons på blocket igår kväll och idag på morgonen så fick jag svar.
Så från och med 20 augusti är Nahide en stolt Uppsala bo!

Nej…det går inte ens att beskriva den lycka jag känner just nu.

EUFORISK!!

Kärlek i mängder

torsdag 15 mars 2007

Förändring!

Igår, började jag ta mina babysteps till en stor förändring som jag velat uppnå väldigt väldigt länge. Det blev en extrem förändring och jag hoppas innerliget att det håller i sig. Som sagt, jag har endast tagit babysteps. Let's se where the wind blows. Linnh & Jasmin = kickass

Nu är det dags att ta tag i körkortet, har ordnat med mitt lemp, nu är det bara resten kvar!
Tar min första körlektion antingen imorgon eller på måndag.

vänlighet och lycka spirar i luften. Iallafall den luften som jag andas in och ut. Folk drar sig inte från att sträcka en hjälpande hand när man ber om den, och jag ser saker så mycket klarare.
Allt e på rätt spår, och motivationen för alla sorters förändringar är på topp.
Det blir kaotiskt mycket plugg denna helgen. Ett inkast ska vara klart till måndag (EU), Prov i geografi på onsdag, hemtenta i naturkunskap till torsdag, nånting nånting i rättskunskapen, TENTA på en miljon sidor i turkiskan. Men det ska bli nice ändå. Jag vet hur jag ska börja, hur jag ska strukturera upp allting. I like.
Snart snart får götet fint besök från estockholom. Ze Twinz har äntligen beslutat sig för att komma tillbaka. About time. Undrar hur många interna skämt som kommer kläckas under den helgen. (prös du)

Har en tusentals ärenden idag, måste börja med att åka upp till min gamla arbetsplats och lämna in min väldigt väldigt sena timrapport, risken är stor att jag inte får ut lönen denna månaden, utan får vänta till nästa, men men skit händer.
Nu får jag börja ta tag i mitt.

Fullt med Kärlek

måndag 12 mars 2007

seasons

Window


















by : Hamed








Seasons Cunninlynguist feat Masta Ace

Seasons Change
mad things rearrange
Play me in the winter
play me in the summer
play in the autumn, any order

Seasons Change
mad things rearrange
Trees bright and green turn yellow brown
autumn caught em
See all them leaves must fall down

happy!

Idag kom den efterlängtade solen och smekte även göteborgs gator. Och visst mådde vi alla någorlunda bättre än igår. Fick en massa ärenden uträttade, åkte in till Prövningsenheten och hämta kompendum till tentan jag ska ha den 25:e. Det är fyra olika kompendie á 100 sidor var. Jag har alltså inte många dagar kvar.. men ingen stress, våren är här. Ett dygn är så mycket längre än vad det var för bara en dag sedan. Vad var det jag sa, när våren kommer löser sig allt.
Träffade Daniel Sarabi idag a.k.a flawless Daniel som har skaffat en helt ny kickass look! Även Habibs ansikte joinade oss och gjorde denna första vårdag till ett TopNotch event.
Har även köpt ett busskort! Nu är jag en del av alla andra kollektivtrafikare med det blåa kortet, alltså inget mer krångel med hundra-kort och stämpling,byte m.m.
Ett spanska prov ska uträttas imorgon så ikväll blir det plugg för hela slanten, och jag ser fram emot att begrava mig själv i alla spanska verb.
Idag, lämnar jag det gråa bakom mig, raderar denna trista och halvdana vinter ur mitt minne. Idag lämnas mycket bakom mig, läggs in i bagaget, långt långt ner bland annat bråte och ska inte tas upp igen.

Lycklig är jag idag, som ser fram emot att få omfamna min morgondag.

Fullt med kärlek, för All Kärlek Är Ju Bra Kärlek

söndag 11 mars 2007

spring

Idag lyser solen och får massa glada känslor att födas, Kanske, kanske är våren nu nära.
Dock så lyser inte solen i götet. Utan i stockholm. Här är det grått, mulet, trist och självmordsbenäget.
Spring, i long for you spring!

Det börjar närma sig nu. Förändringen är nära. Stanna kvar i götet, eller dra till växjö över sommaren? Säga upp lägenheten, eller hyra ut den i andra hand. Vad att göra?
Allt hänger på, om jag kommer in på universitetet i Uppsala. Men om jag inte kommer in då. Gud förbjude denna hemska tanke.
Jag väntar på våren. När våren kommer, försvinner alla bekymmer och beslut man oftast måste ta reder sig själva. Så när våren kommer, löser sig allt. Naivt tänkande? Nejdå, vänta tills våren kommer så får du se.

Våren är lycka

lördag 10 mars 2007

all you need in this life of sin

Is Emet n tööken!
Idag fyller min egna lilla habesha år!
när vi var 6 år, träffades vi första gången.
idag fyller du 21.
See you when you get 45 oldie!
HippHipp Munira!
(Grattis till Kristoffer och Daniel som fyller år imorgon)

Kärlek/
N

lyckat

Gårdagen var top notch! Mådde super hela kvällen.
Idag mår jag inte lika bra. Men det var värt det. Helt klart.

Höjdpunkter; "
- Du gillar inte svarta!
N: Åh kom igen, den ursäkten funkar inte längre
- Men det är lugnt jag gillar ändå inte iranier
N: men det är oxå lugnt, jag är inte iranier
---
B- Alla ser ut som Amir ikväll!
N- Vilken Amir?
B- stereotypen iraniekille du vet, "amir"
N- aah, jag hänger med
plötsligt skriker någon ur folkmängden
"Amir kom igen då, vafan Amiiir "
---
i spårvagnen på väg hem
-Hur gammal tror du jag är?
N- Alltså, jag är jättedålig på att gissa åldern.
-Äh kom igen nu, gissa
N- 38?
- Ok du var riktigt dålig!
N-Hur gammal är du?
- 26
N- I told you!

fredag 9 mars 2007

this is how we do it

It's Friday Night!
Har precis vaknat ur min powernap, och känner mig groggy.
Ikväll blir det en runda i götet med en vän, längesedan jag var ute nu, har inte varit ute sedan kvällen med Jasmin, då hon trodde att hon befann sig i Allum och talade om för folk att hon minsann bodde tio minuter ifrån Deep.

Jag har alltid varit Hameds wakeupcall, ringt och väckt honom ett hundratal gånger nu. Idag skedde det otroliga. Hamed ringde och väckte mig. You deserve a cookie! Jag ringde och väckte Jasmin. Jasmin ringde du och väckte någon?

Får se vad kvällen väntar oss. ( Daniel, jag lovar att inte göra en Nahide ikväll)

Cheers!
/Nahide

torsdag 8 mars 2007

blod, blod mer blod

7.30! Min telefon vibrerade ihjäl varenda cell i min hjärna kl 7.30, då alarmet ringde.
Som Hamed säger " existerar ens den tiden?"
Begav mig halvdöd till drottningtorget för mitt besök hos allergiologen Kaj. I en halvtimme fick jag höra på Dr.Kajs eviga spinnande om att jag minsann andades helt fel, "andas med magen, hääääärifrån, stora andetag" Ett tag förväxlade jag herr doktor , med sångpedagog/Idol Khirsti.
Efteråt fick jag träffa sjuksköterskan som presenterar sig som " Anna, det här är min första dag på kliniken" följt av världens största hyper " jag är nervös och vill inte göra några misstag"fnitter. Det var nästan så jag såg neonskylten ovanför hennes huvud "NABCAKE"(Hon hade inte fixat två röda med Dr.Cox)
Alla har vi genomlidit första dagen på jobbet, men resultatet av hennes nervösa darriga och fipplande händer innebar, TVÅ och inte ett nålstick och blåmärken stora som plommon på vardera arm. Hade min mor fått se mina armar nu, hade hon dragit det välkända " knarkärbajs" talet och skickat mig till första bästa rehabklinik.
Sedan fastnade även pendeln hem och jag fick sitta därr i 45 min. För att jag inte orkade vänta tio minuter på bussen. Tack Karine för sällskapet, hade fått klaustrofobiska utbrott utan dig.

Jasmin Min Visa Vän!
Skriver något helt utan insikt. Tack för att du ger mig denna insikt. Självklart ska vi hedra den internationella Kvinnodagen eftersom vi behöver detta! En eloge till Jasmin!!!

Dagens bubbla med kärlek till: min älskade mor!
Dagens klockrena: sms från hamed 15.47 idag IGEN
Dagens visdom: hummerns blod är blått!

onsdag 7 mars 2007

SideKickHamed!

Förtjänar en alldeles egen presentation på Nahides blogg!
Han är no.1
citat ur AhmadiBaradji:
N- Hamed, du fyller ju år snart, jag funderar på två saker.. en tröja.. eller...
H- Ja men båda låter helt klockrena
N- Jag har ju inte sagt vad det andra är ännu?
tystnad
H- eeeh ÄGD!

N- Alla iranier kallar sig för arier, men har alltid någon blanding i sig ändå
H- Jasså?
N- Ja typ de flesta har nåt turkiskt i sig
H- Eh Möjligtvis KEBAB, men inte fan är det nåt annat!

N- Hamed, seriöst vakna!
H- zZzZz
N- Haaaaaameeeeeeeeeeeed
tystnad
...
fortsatt tystnad
H - JA MEN VA ÄÄÄÄÄ DAAAEEEE?

(Hamed är svårväckt, nästintill omöjlig att väcka, och man måste låta han chilla de första två timmarna efter uppvaknandet, för under denna period vet han inte vad han heter, vart han befinner sig, eller vem personen är som sitter framförhonom. Ahmadi har oxå en tendens att ljuga när man väcker honom)

H-Jag har föreläsning imorgon kl 9, det är mission impossible för mig att gå upp då
N- Ska jag ringa o väcka dig?
H- Ja lätt, men vad jag än säger, se till att jag går upp ok?
N- deal!
dagen efter
N-Hamed e du vaken?
H- ( låter förvånansvärt pigg för att vara nyvaken) Ja, jag är vaken!
N- Gå upp du har föreläsning snart
H- Nej men asså.... Micke ringde, föreläsningen är inställd.
N- Ahaa okej.. men sov då!
Några timmar senare....Hamed ringer och är helt panikslagen
H- Faaack jag försov mig, missade föreläsningen!!!
N- Men den var ju inställd?
H- Vaah?
N- Ja du sa ju det?
H- Har vi pratat tidigare idag?

Hameds klockrena... more to come!

utmaning of the day!


Okej, jag blev idag utmanad av Adisahttp://adisa.blogg.se/, en vän som drog ner mig i misären, tvingade mig att skolka, spendera oändligt meningslösa timmar på undercovercafét Opal, ligga o sova i sjuksysters vilorum för att vi inte orkade åka hem. Men hon har sina fördelar.. hon skrattar när jag pratar! Jag antar din utmaning som alltså går ut på att skriva sex underliga/egendomliga saker om sig själv.

1. När jag var 10 år(!), hittade jag vildvuxen mariuana i min mormors trägård i Bulgarien. Jag plockade en jäkla massa och var beredd att ta med hem till Sverige för att visa kompisarna. Knarket kom så långt som till Serbien, sen slängde jag det i rädsla av att få spendera resten av mitt liv i fängelse för knarksmuggling.

2) Jag drömmer alltid konstiga saker, och minns alltid mina drömmar efteråt. (Mina närmaste vänner får alltid lidandes höra alla detaljer ur mina drömmar)

3) När jag var 13, samlade jag och min bästa vän in pengar från klasskompisarna för att köpa något åt en vän som nyligen opererats. Vi köpte blommor och godis till vännen, resten av pengarna slösade vi på Kebab som vi åt oss mätta av på Dalbo Pizzeria!

4) Jag har dejtat två vänner samtidigt, utan att ha vetat om att de är vänner eller att de ens kände varandra. De kom på att de dejtade samma tjej när de gymmade. Jag åkte dit. Fast jag inte visste!

5) Min värld är liten, väldigt liten. När jag blir presenterad för en ny person, har vi oftast någon gemensam nämnare. Ni som känner mig väl, vet vad jag talar om. Ta ovanstånde som exempel.

6) Jag är dålig på matte, sämre än de flesta. Jag har världens sämsta lokalsinne, jag hittar inte hemifrån till stan om jag åker bil, något min storebror ofta blir lidande för när han är här. Jag är en telefonjunky! Mobilen är ständigt upptagen ( Ledsen Jasmin). Jag slackar alldeles för ofta!

Här är lite onödig info om mig. Utmanad nog Adisa ?

SideKickHamed: Jag vaknade 15:45 idag igen. It's a sign. Slackerperioden är här!

Kärlek / N

självömkan, javisst

När jag har häcken full med studier, prov, skrivningar, inlämningar m.m. är det sista jag räknar in i min planering en förkylning. Inte för att min planering är så välgjord, men någonstans mitt i allt kaos, existerar det faktiskt en planering. När jag ligger hemma, med feber och ont i halsen, är en planering inte särskillt lockande.
Detta är tredje gången år 2007 som jag ligger hemma och är sjuk. Hallå immunförsvar? Jag har fått en tid bokad hos en Allergiolog imorgon, som ska efterlysa mitt immunförsvar.
Det är först när jag blir sjuk som jag får den där gnagande hemlängtan. Bara ligga i sängen o ha mamma vid sin sida som springer in titt som tätt - tar tempen, kommer med soppa, mixar ihop nån äcklig röra som ska vara mirakelkur no.1 - lyx! Idag ligger man hemma och lider av sin självständighet! Ingen som kommer och ser efter om febern har gått upp, knappt någon som är medveten om att man ligger hemma sjuk. Vilket jag egentligen är nöjd med, vill inte ha någon annans sällskap när jag är sjuk och ser ut som crap!
Lyssnar på Norah Jones nya album och försöker kurera mig, missbrukar C- vitaminer och ipren.

När jag blir frisk och har fått det mesta av skolarbetet avklarat ska jag belöna mig själv med lite själskurering. Ska åka o hälsa på mina töser i vår hufudstad. Nu har de dessutom flyttat Igen.. tillbaka till MeerstAh! N-K-N

Nej nu orkar jag inte sitta upp mer!

Kärlek / N

tisdag 6 mars 2007



Chema Madoz

sleepless!

Om man aldrig behöver vakna tidigt, utan faktiskt har privilegiet att ligga o dra sig hela förmiddagen utan att bli lidande utav detta. Varför ska man då följa normen, som säger att man minsann ska sova på nätterna och vara vaken på dagarna? När jag arbetade heltid, sov jag i fosterställning redan kl 22.00 annars gick jag runt som en grönsak när jag väl var på jobbet. Men idag, när de flesta av mina kurser ligger på kvällstid, och jag hinner både förbereda mig och ''preparera'' innan alla ärenden blir uträttade, varför, varför ska jag då sova?
Härmed accepterar jag, att jag har vänt på mitt dygn och gjort det till mitt.

Denna helg var väldigt turbulent. Allt började precis som det ska, men slutade ändå i ett mindre kaos. Huvudfrågan var, vad är skillnaden mellan en lögn, och undanhållande av information?
Att inte tala om för en annan person, vad personen i fråga har en rätt att få veta. Är det inte värre än att egentligen ljuga. Vilket väger tyngst? Finns det någon anledning som rättfärdigar det beteendet, vare sig det handlar om en lögn eller ett undanhållande? "För ditt bästa, jag visste inte bättre, jag menade inget illa" När man var yngre, köpte jag dessa ursäkter, för hey, man kanske helt enkelt inte visste bättre. Men vuxna människor? Får vi veta mindre? Är det okej för oss att försvara vårt beteende genom att inte veta bättre. Nej. Vi ska veta bättre. Det är något av de skyldigheter vi har gentemot oss själva och våra närstående. Även vuxna människor gör misstag. Men nu får vi leva med konsekvenserna till fullo och inte försöka släta över problemet med en lam ursäkt som "jag visste inte bättre"

Keep it loose, Keep it tight

Kärlek / N

Nahide goes blogging

Jag kämpade emot, hade en och annan anledning till varför jag vägrade skaffa en blogg. Men nu lider jag smått av surfingabstinens och har dessutom feber så kreativt nog blev det en blogg!
Igår återvände jag från smålands skogar till ett grått och regning göteborg, alltid samma melankoliska känsla över att komma "hem".

första blogginlägget blir ej långt då jag inte vet vad mer jag har för intressant att skriva!

Kärlek / N

SideKickHamedNo.1 : " När jag var liten, fanns det en afrikansk pojke som hette Kebab. Hans morsa brukade stå o skrika som en dåre när han skulle hem, " keeeeeeebaaaab". Sen stod han på biltak och pissade oxå! "

Haters of the day : Shire - Vilken planet e du ifrån? Du måste ha blivit tappad på ett riktigt riktigt hårt golv!