skogsgangster!

jag sitter uppkollad via stulet internet.
Jag är mitt ute i ingenstans.
Bland träd och skogsmullar.
I skogen.
Och jag har internet.
De ni!
Kärlek

kärlek

Kärlek
överallt
kärlek
överallt
överflöd
kärlek
kärlekkärlek
Jag önskar jag kunde svepa in er i min värld just nu
den värld där allt just nu enbart handlar om kärlek
och
ingenting annat
kärlek i
överflöd
Jag vill låta er smaka
överflöd
jag omfamnar allt
just nu
just idag
och imorgon
Kärlek
kärlek / Nana

sista natten

är nu här, imorgon bitti bär det iväg downtown... saknar redan.... kärlek / nana

soon gone!

Sista dagarna i Uppsala är alltså här. Packningen är i full gång och stressen över alla tentor är nästan helt borta. Imorgon skrivs den sista tentan och sedan e det bye bye uppsala!
Från Uptown till Downtown...
Saknaden är redan här!
Spenderade dagen med den underbara människa som verkligen förgyllde hela min dag. Timme efter timme med mental stimuli på hög nivå vilket verkligen var efterlängtat. Tack för en "kickass" dag ;) !
Tillbaka till packningen.
Fridens Lijor
Kärlek / Nana

Ey Hazel...

I can remember when i met you
You had
All of my homies talkin bout you
And i
Thought itd be cool if i got at you
So we can spend a lil time
I can get to know you, tell me ya name
Im beginnin to see
The more we hang together..
Babygirl i like you
Cuz your better
Than any average chick
That i was rollin wit
I knew it was love at first sight


I never met a girl like you before
I can count on you
Whenever i need to take it slow
And you be taking me up up and away we go
Ya got my eyes so low
And they damn near closed

And ey Hazel
I like you
Can't see myself without you,
My sweet hazel
Cuz i think im in love (im in love)
Ey hazel
I like you
Cant see myself without you,
My sweet hazel
Girl, i think im in love (im in love)

There be times people be tellin me
To let ya go
But tha bond i got witchu
Is stronger than they even know
And just to prove it to ya girl
Ya know i love ya so much
I hit tha corner store for you
And scrape tha guts out a dutch
Its like tha things you say
To me when im feelin hurt
Ya pick me up when i go thru it
Thats why i put you first
When everybody be constantly stressin
It up at worse
You tha one that i come running to
To ease mah nerves


And I never met a girl like you before
I can count on you
Whenever i need to take it slow
And you be taking me up up and away we go
Ya got my eyes so low
And they damn near closed

sleepless i Uppsala

Natten utanför är underbar och jag njuter av stillsamheten. Dagen har varit lång samtidigt väldigt givande. Senaste veckorna har varit väldigt intensiva och vinterns passivitet är som bortflugen. Den efterlängtade våren är här och jag är lycklig som aldrig förr, även om våren kanske inte var så långvarig. Jag har suttit och läst igenom gamla inlägg på bloggen och tagit en lång tripp längs memory lane. Blogginläggen som varit riktade mot vissa personer har verkligen väckt gamla minnen till liv. Jag älskar faktum att det faktiskt finns dokumenterat, även om jag sällan skrivit rakt ut vem eller vad jag skriver till för stunden så räcker det för mig att veta, vem som just då fick inspirationen att flöda.
Nu sitter jag återigen ihopkrupen i soffan och är ivrig om att skriva. Ändå har det aldrig varit svårare att veta hur jag ska formulera orden.
Mitt dryga år i Uppsala har haft sina för- och nackdelar. Jag har förälskat mig i staden och allt runt den samtidigt som det ska bli skönt att komma härifrån. Jag kommer innerligt sakna mina tidiga morgnar då jag cyklade till skolan med underbar musik i öronen. Kommer sakna kvällarna vid ån med en kopp varm choklad i handen. Uppsala - en stad för sig, indeed. Bara tanken på Uppsala med all dess charm får mig att le, det trodde jag nog aldrig när jag i vintermörkret satt och förbannade staden.
Det enda som är bestående är förändringen. Jag älskar det. Jag älskar hur svårigheter och underbarheter i livet kan få dig både on och offtrack så att man sedan kan se tillbaka och veta, att just den händelsen gav lärdomar som kommer att påverka resten av ens liv. Hur motgångar lär en att uppskatta medgångar och hur medgångar får en att vara tacksam gentemot allting som leder till ett litet leende.
Uppsala har gett mig allt det där. Och mycket mycker mer.

Som skrivet har verkligen den senaste tiden varit väldigt väldigt intensiv. Nya möten, nya äventyr och massor med leenden och skratt. Långa nätter med konversationer som aldrig dör ut, timmar efter timmar som matar själen med just det den behöver. En tid som har varit givande för själen på så många olika sätt. Möten med nya människor, möten med människor ur de förflutna som jag nästan glömt bort, och många intensiva möten med bara mig själv. En tid för soulsearching.
Till de nya människorna som intagit plats i mitt liv; Ni skakar marken jag går på!
Till de spöken som dykt upp ur det förflutna; Jag förstår nu, varför ni tillhör det förflutna.
Jag kan inte skriva nog om hur mycket den senaste tiden har givit mig. Hur mycket klarhet jag har funnit i så många olika faktorer i mitt liv, Hur mycket som äntligen har fallit på plats. Det bästa är nog, att det bara blir bättre och bättre för varje dag.

nattens melodi : Ginuwine - differences

dagens...

-Vi måste verkligen lämna tillbaka böckerna idag, de har börjat hota mig på mail.
Nadine: eh, du vi åker dit med en yxa o ser efter om vem det är som hotar vem

claes olhsson:
Nummer 14, nummer 15, nummer 16, nummer 17
Nahide: BINGO!
-Ja den har man ju inte hört förr?
Nahide: Bitter%¤%&!!!

lovely day!

and so it is, just like it should be...

Dags för lite uppdatering. Dagarna har varit intensiva och jag har totalt försummat bloggen. Roadtrips, besök från människor runt om i Svedala och underbara stunder har upptagit all min tid. Kunde inte bett om mer. Återigen är det nya människor som har tagit plats i mitt liv och jag är nyfiken på vilken funktion nästa steg kommer att fylla. Just nu är den största motivationen till att fortsätta enbart nyfikenheten. Nya händelser, nya lärdomar och nya minnen att ta med sig till framtida möten. De senaste veckorna har verkligen varit så fulländade och jag passar på att skriv en rad innan dagens äventyr påbörjas. Jag kan verkligen bara titta tillbaka och le, trots att en del händelser har lett till andra missförstånd så är det bara något som har öppnat helt nya dörrar. Jag läser igenom det jag just har skrivit och ser hur diffust och ologiskt det jag skriver är. Just nu är jag allt annat än logisk, men jag det är precis där jag vill vara nu. can I walk with you.....?