tisdag 1 juni 2010

Fridens!

Jag har nog inte varit särskilt medveten om det själv, men sömnlösa nätter och tankar som aldrig verkar få ro har nu gett mig en klarare insikt.

Jag har aldrig förr backat undan. Aldrig. Men jag vet att jag har stått kvar och iakttagit många ryggtavlor som avlägsnas i mitt synfält. Många gånger har dessa ryggar vänt tillbaka då de känt för det, och som många gånger förr har jag stadigt stått kvar på min plats. Förlåtit och gått vidare men självfallet har minnet aldrig svikit. Jag har varit överseende, förstående, försökt att inte döma. för.alla.gör.ju.misstag. right? Jag finner det lustigt att jag aldrig gjort detta misstag, aldrig har jag vänt till, aldrig har jag försummat på det sättet.

Men alla når väl sina insikter förr eller senare. För mig kom det senare

Men idag är det jag som vänder mig om och vandrar iväg. Idag är det jag gör precis som ni så många gånger har gjort.

försvunnit

kommit tillbaka

försvunnit

låtsas.som.ingenting.

Idag är det jag som försvinner.

och jag kommer inte tillbaka.

1 kommentar:

Marc Edward Khalil sa...

Tell em giirl !
Man ska vara snäll men inte dumsnäll haha.