saranda gör det igen

Saranda säger:
va gör du
»N säger:
snackar med peeps
»N säger:
durå
Saranda säger:
vem e han peeps

det kommer mera !

tiden

går
Har haft bloggen i över ett år!
Vem trodde att jag skulle orka så länge?

stannaUpp

varför måste jag tala öppet om vad som gick fel och vad som blev så rätt. Kan du inte som en vuxen människa tolka mina handlingar, läsa av min tysthet och se hur jag drar mig tillbaka. Varför måste du jaga ner mig och fånga mig för att kräva svar av mig som jag inte har? För jag kan inte svara på vad som gick fel och vad som blev så rätt. Jag vet bara att jag idag var tvungen att springa min väg och att jag aldrig mer ville vända mig om. Var det ditt fel eller var det mitt? Var det ens fel eller var det helt enkelt bara rätt. Så rätt att jag inte ville ha någonting med dig att göra. Jag vill inte, Jag ville inte då och jag tror att jag vet att jag aldrig heller kommer att vilja någonting, som innefattar dig. Låt mig få springa iväg, jag springer inte med hopp om att du ska springa efter. Jag tiger inte i hopp om att du ska be mig att tala, jag tiger i hopp om att du ska förstå och låta tystheten bedöva dig. Jag kan inte ge dig svar som jag själv inte har. Låt handlingarna tala för dem är ärliga, mer ärliga än vad jag någonsin kommer att kunna vara gentemot dig.
Låt mig få vara ifred.
Glöm
Sluta sök svar
För svaren jag inte har
ger inte dig sinnesfrid
sluta spring

i'ma show myself to the door

Glenn Hysen blatte?

Saranda säger:
asså har du tänkt på sånna blatteefternamn
Saranda säger:
som
Saranda säger:
Hyseni
Saranda säger:
till exmpel
Saranda säger:
kan ju försvenskas på ett snapp
Saranda säger:
ja tror det e en fotbollspelare
Saranda säger:
som heter Hysén i efternamn
Saranda säger:
egentligen tror ja han e värsta blatten
Nahide säger:
Glenn Hysén är fotbollspelare ja
Nahide säger:
nu fattade jag inte riktigt vad du skrev
Saranda säger:
Hysén, Hyseni
Saranda säger:
ser du ingen koppling hahaha
Nahide säger:
haha
Saranda säger:
hahahah han e säkert vbärsta talibanen i rötterna
Nahide säger:
så du menar att Glenn Hysén egentligen e svartskalle ?
Saranda säger:
JA!

tackhej

the show is over!

det hela framstod som något helt annat
allt jag sa tolkades till något annat
ingenting av det jag gjorde
kunde släta över dina missuppfattningar
tillåt mig att denna gång
tacka för mig
bocka och lämna scenen
tillåt mig att skratta lite
för visst är det ganska lustigt
när någon tror sig ha en sådan klarhet
fast hon virrar omkring i total dimma
tillåt mig att skratta lite till
för visst är det häpnadsväckande
när någon tror sig veta nästkommande steg
fast hon själv står vid ruta ett
och inte ens har en aning hur hon kommer vidare
kanske borde jag inte skratta alls
kanske är det bara tragiskt hur vissa människor
köper billigt snack
och säljer det för en billigare peng
Föreställningen är över foks
Denna gången uteblir applåderna
Möjligtvis ett pris
För de förvånansvärt duktiga aktörerna
Möjligtvis en utmärkelse
För den medryckande handlingen
Men som helhet
var det bara en rippoff


Snälla du, som gång på gång använder dig utav samma historia.. Samma handling och samma huvudroll. Du som endast byter ut miljön och medverkare. Snälla du som ständigt använder samma avslut på dina föreställningar. Förstå att det inte längre är uppskattat.

Nej inga aplåder alls

Mighty men

tillbaka på spåret

den största fienden i mitt liv, är jag själv

Sakta men säkert börjar vardagen komma tillbaka. Den börjar bli som den var förr. Förr då allting var på ett visst sätt och vissa saker hände vid vissa tidpunkter och det var mer en regel än ett undantag. Sakta men säkert börjar de föregående månaderna suddas ut och bli enbart ett minne. En diffus tillvaro som egentligen inte var en riktig tillvaro utan bara en getaway för någon som kanske bara ville fly en liten stund. Nu är jag tillbaka igen, on track, och här vill jag stanna. Just nu vill jag stanna här. Just nu vill jag inte alls försvinna in en vardag som inte ger mig annat än tillfällig eufori.
Det känns bra att vara tillbaka. Än är jag inte där jag bör och vill vara men tanken på att jag återigen börjar få tillbaka min egna struktur ger mig den trygghet jag behöver just nu.

Nu ska jag rusa iväg och skriva tenta. May I break a leg.

kärlek

bejz

jag somnade kl 5
larmet skrek kl 7
jag har suttit och översatt texter från svenska till turkiska
om kvinnliga rättigheter
det suger
ganska hårt och skriva om sådant
kl 7 på morgonen
när man har sovit knappt i två timmar
något som suger ännu mer
är att skriva på bloggen om det!

HabeshQueen

Love love love...
damn.. 22 huh?
Ibland är ödet grymt.. Istället för att jag i skrivande stund är nära dig med en möjlighet att få dela denna dag, Din dag med dig, befinner jag mig långt borta. Varför var du tvungen att flytta till Östersund? Helt onödigt..

If there is a soulmate out there
1 soul divided in 2
I know for sure
That my other half
Is you
With you
I find my peace of mind
With you
I find my long lost smile
Damn
I dont even have the words
To tell you
How important you are to me
You make me speachless
Wordless
So blessed
To have you in my life
Lady
You are the lyrics
to my melody
I adore you...

låt bli

so i did it again, again and again.
Det är väl tur, att jag och endast jag behöver stå till svars för mina handlingar. Om jag nu behöver det vill säga. Varför ska jag behöva stå till svars för något som endast jag och min egna vilja har fullföljt? Mina handlingar är mina egna. Det är i slutändan alltid jag som måste få ta de steg jag behöver ta, även om dessa steg för mig käpprätt åt helvete. Det är jag som kommer att ångra mig, inte du och inte någon annan. De steg jag tar kan föra mig rätt, men även väldigt väldigt fel. Men det är jag som går, och inte du. Låt mig då få vandra utan att behöva höra på dina dömande ord om svaghet eller om annat skitsnack som inte följer dina principer i livet.
Det du anser är rätt, kanske jag anser är fel och vice versa.
Ska vi inte bara låta varandra vandra på de vägar vi vill och hoppas på att vi kanske möts någonstans i mitten. Och gör vi inte det så kanske vi ses någonannanstans där dömande ord inte existerar utan där bara den egna viljan får träda i kraft.
Jag tror faktsikt inte att jag vill höra dina åsikter denna gång. Eller nästa.
Eller gången efter det för när allt kommer till en ände, så är frågan vem som har gett dig rätten att veta vad som är bäst för mig och inte.
Visst vill du väl, och hon och hon och han visst vill ni väl. Jag vill också väl. Ingenting annat än väl. Men. Låt mig få handla fel ibland. Låt mig få begå misstag som jag en dag kanske ångrar för det är jag som kommer sitta och ångra mig och inte ni. Det är jag som kommer att ta lärdom av de misstag jag en gång har begått. Kanske kan vi skratta åt det tillsammmans, kanske finns du då inte i bilden.
Men låt mig bara få vara mänsklig ett tag. Låt mig få känna, låt mig få sakna, låt mig få älska.
Låt mig få falla för frestelser som skadar mig.
Låt mig få falla.
Hjälp mig sedan upp, eller låt bli.
Jag ville bara väl

touché

N-Du har grymt fint hår... e det ditt egna?
B- Well, jag har köpt det så visst fan e det mitt !

ush

Finns så mycket jag hade velat få skrivet här just nu. Trots det så låter jag bli då jag vet att det jag hade skrivit endast hade handlat om en sak.
Och just nu orkar jag inte tänka på det
Jag orkar inte prata om det
framförallt vill jag inte skriva om det
har skrivit hundratalas rader, om och om igen har jag försökt skriva om något annat
Sen har jag tagit bort allt då jag på ett eller annat sätt ändå har skrivit om det jag egentligen inte ville.
Ush.
Skit
Helvete
bajs
suck...

han som

Det var
Leenden och kyssar
Händer som fumlar och ögon som glimtar
Det var
Rosa moln och röda rosor
Det var solnedgångar och långa nätter
Det var… bullshit

Vänta lite

Vänta vänta

Bara lite till

Kan vi istället kanske..
Du vet..

Den här boken som handlade om den där tiden
då tiden egentligen inte fanns men sen upptäcktes
av han den där som egentligen inte var där
Just då
Du vet
Den där låten av hon den vackra med den där rösten
som sjöng om just det där mötet
som aldrig inträffade
du vet
Den där filmen om sagan som aldrig började
då kärleken bara var något relativt
allt är ju relativt och
Sen slutade den bara sådär
Du vet
Den där debatten mellan den där kärringen och
han den där som pratar så bra om ideologin som
egentligen är påhittad av någon skäggig stofil
Som egentligen aldrig var född
Du vet
Det där kriget som egentligen aldrig tog några liv utan
bara rasade någras vardag som egentligen inte var en vardag utan
Bara allmän rutin som egentligen aldrig efterföljdes

Han Den där du vet.
Som utmanade mig
Som ställde mig inför prov jag aldrig fick förbereda mig inför
Som ställde frågor utan att jag kunde ge svar
Som ifrågasatte mina värderingar utan att ge del av sina egna
Han den där Som
pratade ett främmande språk
Som
fick mig att vilja tala det där världsspråket
Han Som
Gav mig rosor
utan vare sig färg eller doft Som
gav mig kärlek som ej kunde definieras
Han som
Fick mig att hungra efter mätthet
Han som lärde mig att dansa till musik
Utan varken rytm eller melodi
han som lärde mig om hon den där
som trodde att hon visste
men egentligen inte hade en aning
Han som
Lärde mig att älska
Utan vare sig krav eller villkor

Han fanns där i en tid före detta
Och han finns där i en tid efter

riktig kärlek

konversation
dämpad belysning
mellow mood
deepness
M- Asså han har inte bott i Sverige jättelänge, cirka 10-12 år.
N- Nja men vadå de e väl ändå okey?
M- jo men han har bara uppehållstillstånd, inget medborgarskap
N- Äh han har ju the paperpaper?
M - Asså N han och jag, vi kompletterar varandra så jäkla väl, vi kan gå så långt..... JAG KAN GE HONOM SVENSKT MEDBORGARSKAAAAAP!

minns du

Helvete så vackert!
Jag minns ruta ett
hur jag stod där o stampade
hur jag tog mig vidare därifrån
Jag minns tiden före och efter
Så vackert
Jag hade gjort om det
vilken dag som helst
anyday
anytime
Skönhet defineras inte alltid
av den påtagliga
Så vackert
minns tillbaka
och se skönheten
det börjar så vackert
det är så vackert
det var så vackert
minns du

nostalgia

kicka tillbaka och minns !
Bara kärlek

Du vill

Du vill ha vissa saker på ditt sätt. Du känner dig själv och vet om vad du gillar och vad du helst inte vill ha att göra med. Du vet vad som tilltalar dig, du talar om mental stimuli och interaktion. Du talar om si och så och hur allt ska vara på det sätt du önskat dig..så länge. Du följer ett återkommande mönster och har aningar om vad när hur vem som kommer få dig att stanna kvar. Med kropp och själ.
Du ser tillbaka och minns vad som där fick dig att le och vad som där fick dig att vilja andas ut bara för att kunna andas in igen, djupt. Du ser tillbaka och minns vad som skedde där, det där som aldrig får ske igen. Någonsin. Du minns tillbaka och du lär. Du gör aldrig om det. Någonsin.
Tills den dagen
Då någon stannar upp ditt liv genom att endast..bara finnas där. Du förblindas av det faktum att detta inte är vad du sökt efter, du minns tillbaka och lär. Samtidigt står du där och förundras över denna någon och undrar hur fan detta kunde ske.
Du förväntade dig något som ödet valde att hålla tillbaka på. Endast för att ödet före dig visste att det här, skulle få dig att aldrig mer titta tillbaka och lära. Utan endast få dig att blicka framåt och älska det nya som ödet gett dig.
Du. Som förväntade dig så mycket av det där. Fick ingenting av det där. Du trodde dig vara berövad från det du ansåg var din rätt, för visst ville du så mycket. Du fick ingenting av det där.
Utan du fick Allt av det andra. Det andra som öppnade en ny stig på den krokiga väg du förr vandrat på. Du fick allt av det andra. Det andra som viskar dig.
Låt mig andas ut
Så jag kan andas in dig

blåser

Vi lyssnar på musiken
men vi läser inte lyriken
Vi väljer att följa vindarna
men vi känner inte andarna
jag viskar dig min hemlighet
Låt mig få vara din möjlighet

vi lyssnar på musiken
men läser aldrig lyriken

agape

jag undrar vad som skulle hänt om jag fick skrika ut mina innersta tankar
på plats
just där och då när tankarna rörande dig
det
hon
han
är så intensiva att jag inte ens kan uttrycka
ett enda litet ord
Jag undrar vad som skulle ha hänt
ifall jag ställde mig framför dig
såg dig rakt i ögonen och talade om för dig
att du just där och då
irriterar skiten ur mig och att jag
just där och då
aldrig mer vill se dig
för att ringa dagen efter och fråga vad som är upp
eller kanske ner
Tänk om jag kunde skrika ut
hur mycket jag bryr mig om dig
utan att efteråt behöva se dig
rusandes
långt bort härifrån
hade du ringt mig dagen efter och frågat vad som är upp
eller kanske ner
Jag undrar vad som hade hänt
om jag hade sprungit fram till dig
du främling
och frågat dig
om allt verkligen är som det ska
skulle du ha berättat om vad som är upp
eller kanske ner
Jag undrar vad som skulle ske om jag hade lett mot dig
du främling
hade du lett tillbaka och kanske undrat
vad som fick just mig
att le mot just dig eller skulle du kanske bara
glädjas en liten stund för att sedan låta mig
hamna bland alla andra minnen som snart glöms bort
Jag är så nyfiken på vad som skulle skett
om jag hade skrivit ner
vad jag känner just just just just nu
och talat om för alla som läser
vad som just just just just nu får mig att le
Jag vågar inte
jag vill inte
Jag orkar inte ta itu med kaoset som skulle komma
imorgon
då leendet kanske inte ens är kvar
då nyfikenheten har stillats av sömnens fridfullhet

Låt mig få le i min ensamhet när ingen annan ser
jag vet
att mitt leende just nu
är mer genuint än allting annat som upptar mina tankar
hade du sett mig sitta här och le
hade du förstått
kanske gör du det en dag ändå

Lek

Jag leker med tanken av att leka med dig och det gör mig lekfull ända ut fingertopparna
till och med mitt leende blir lekfullt och allt jag säger blir så barnsligt
men vi leker så bra ihop ändå för med dig är det lätt att leka
Ibland vill jag springa hem till dig och knacka på din dörr
med andan i halsen fråga din mor om Du får komma ut och leka
Kanske säger hon nej för att ni precis har satt er för att äta
och då blir jag sådär lekfull igen o säger att jag kan vänta
Sen när du är klar springer vi ut och leker tills att det värker i benen
Kanske ramlar jag och får ett stort skrapsår på mitt knä
Då står du där och skrattar åt mig och kallar mig för klant
först låtsas jag bli arg men sedan brister jag ut i skratt för
jag när jag leker med dig kan jag inte ens leka arga leken
för dina ögon ler så vackert mot mina
det får mig att skratta till och med åt min egen smärta
för visst är jag klantig och visst läker ett litet sår även om
det gör jätteont just nu så kan du och jag skratta åt det
tills att vi har lekt färdigt.
Då springer jag hem till mig och du springer hem till dig
vi kanske ses dagen efter kanske inte men vi vet att när vi väl ses
så leker vi så mycket att vi lever på leken tills att vi kan leka ännu en gång
Kanske blir du och jag vuxna en dag ..jaghoppasintedet..
och tröttnar på att leka..jaghoppasintedet..
då lovar jag dig att sluta vuxna mig
sätta mig vid gungorna i parken och vänta på dig
tills att du bestämmer dig för att leka igen
för jag vet att du kommer komma ut
så fort du vuxnat färdigt.
Kom så går vi ut o leker det är nog med vuxenheter runtomkring oss.