jag undrar vad som skulle hänt om jag fick skrika ut mina innersta tankar
på plats
just där och då när tankarna rörande dig
det
hon
han
är så intensiva att jag inte ens kan uttrycka
ett enda litet ord
Jag undrar vad som skulle ha hänt
ifall jag ställde mig framför dig
såg dig rakt i ögonen och talade om för dig
att du just där och då
irriterar skiten ur mig och att jag
just där och då
aldrig mer vill se dig
för att ringa dagen efter och fråga vad som är upp
eller kanske ner
Tänk om jag kunde skrika ut
hur mycket jag bryr mig om dig
utan att efteråt behöva se dig
rusandes
långt bort härifrån
hade du ringt mig dagen efter och frågat vad som är upp
eller kanske ner
Jag undrar vad som hade hänt
om jag hade sprungit fram till dig
du främling
och frågat dig
om allt verkligen är som det ska
skulle du ha berättat om vad som är upp
eller kanske ner
Jag undrar vad som skulle ske om jag hade lett mot dig
du främling
hade du lett tillbaka och kanske undrat
vad som fick just mig
att le mot just dig eller skulle du kanske bara
glädjas en liten stund för att sedan låta mig
hamna bland alla andra minnen som snart glöms bort
Jag är så nyfiken på vad som skulle skett
om jag hade skrivit ner
vad jag känner just just just just nu
och talat om för alla som läser
vad som just just just just nu får mig att le
Jag vågar inte
jag vill inte
Jag orkar inte ta itu med kaoset som skulle komma
imorgon
då leendet kanske inte ens är kvar
då nyfikenheten har stillats av sömnens fridfullhet
Låt mig få le i min ensamhet när ingen annan ser
jag vet
att mitt leende just nu
är mer genuint än allting annat som upptar mina tankar
hade du sett mig sitta här och le
hade du förstått
kanske gör du det en dag ändå
tisdag 19 februari 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Jag ser ditt vackra leende framför mig. Det lyser inte bara upp min trista vardag utan andras med.
Jag lever ju genom dig haha ;) du förstår vad jag menar! ALV
Skicka en kommentar