möt mig...

han upptäckte henne innan hon han upptäcka honom
han stannade upp och njöt av det han såg
den människa som saknats honom...
hon tog en klunk av kaffet hon hade framför sig och såg på klockan
han var sen men ville njuta ännu en stund
av att se den kvinna, vars närvaro gav honom sinnesfrid

Denna kvinna som ännu var en halv främling
ännu hade han inte fått njuta av att se på henne medan hon sov
han längtade efter den stund då hennes fingrar flätade ihop sig med hans
efter den stund då deras läppar talade utan ord
han längtade efter den stund
då missförståndet skulle leda till sorg
enbart för att de då skulle kunna tala ut
och finna vägen tillbaka till varandra

Hon undrade hur han log när han var som lyckligast
Hon undrade om han skulle låta henne hålla om honom
Då hans värld rasade
Skulle hon få finnas där för att hjälpa honom bygga upp
Hon undrade hur hans ögon såg ut då de brann av passion
Eller hur de såg ut då de blev svarta av hat
Skulle hon få vara där och få honom att älska igen
Hon undrade om Han skulle finnas där
Då allt omkring henne drunknade i mörker
Skulle Han stå vid hennes sida och vara Hennes ljus

Han längtade efter alla minnen som snart skulle bli deras gemensamma
han längtade efter den vardag som snart skulle bli deras gemensamma
Han längtade efter allt vad framtiden innebar
Han längtar

Om han bara visste
Hur hennes längtan fick hjärtat att slå snabbare
Hon längtar...

Nu hade hon upptäckt honom där han stod och smålog för sig själv
Hon sken upp som om solen befann sig i symbios med hennes själ
aldrig förr hade han sett någon skina så, då hennes ögon mötte hans
Deras händer möttes
Deras ögon möttes
Hans leende mötte hennes
Hennes själ
mötte hans

Vad som hände sen är för vackert för att beskriva med ord
Det som hände sen vet bara de själar som möttes där och då


Det är det vackraste möte
mina ögon någonsin fått beskåda