vi pratar men vi talar aldrig
vi hörs men vi hör aldrig
vi tittar men vi ser aldrig
vi hoppas men vi ber aldrig
vi klagar med vi löser aldrig
vi tackar men vi välsignar aldrig
vi pratar men vi talar aldrig
vi skrapar inte ens på den yta
som håller hoss isär
Vi nöjer oss med ytan
någonstans vet vi vad
som döljer sig under
Vi känner, vi vet, vi förstår..
Skrapar vi inte på den yta
som håller oss isär
Blir vi endast yta för varandra
Vi borde dyka
men vi räds för att drunkna
Kanske hade vi räddat varandra,
kanske hade vi drunknat..
Vi vågade aldrig dyka..
istället drunknade vi
i frågor om vad som hade kunnat ske
under den yta
som vi aldrig vågade skrapa