tisdag 4 maj 2010

lost&found

jag vet inte om det stämmer, hur ska jag kunna veta det
jag tappade bort mig själv någonstans på vägen mellan här och där
i tiden då sekundvisaren inte rör sig men inte heller står stilla
med andan i halsen sprang jag mot målet
nu undrar jag vem som suddade ut mitt mål
vem stal andetaget jag skulle frigöra när jag väl var där
jag ställer många frågor men verkar få väldigt få svar
är det någon som vet hur många steg det är kvar
jag tappade bort mig själv någonstans på vägen mellan nu och då
utan att ha minnen från då, utan att veta vad som sker nu
ett mörkt förflutet som aldrig skrevs ner för att förevigas
en dimmig framtid som inte är någon försäkrad
lämnade jag eller blev jag lämnad
sprang jag eller blev jag ifrån sprungen
var det jag som glömde eller jag som blev bortglömd
jag tappade bort mig själv mellan mig och er
där ni vandrade före och visade vägen
där ni ledde mig mot målet ni inte kände till
där ni skrek med röster som aldrig var min
Jag känner inte längre mina rötter
vet inte om någon kanske sår min frukt
kan inte längre se bakåt, inte heller framåt
jag slutar försöka
nu är det jag som återigen lär mig att höra rösten
som talar i takt till mina hjärtslag
det är först nu jag förstår att det är min vandring
mellan här och där
stegen mellan nu och då
skillnaden mellan jag och ni
som är det jag och du kallar för, livet

3 kommentarer:

Marc Edward Khalil sa...

Du e gryyyym som alltid ! denna fick mig att tänka på att oavsett om man har människor vid sin sida så är man i slutändan alltid själv. Oavsett hur mycket support & love man får av nära o kära så är det en själv som ska vandra till målet. Du födds ensam o dör dessvärre ensam ! Its all about u babe !

Svarten sa...

Lycka till på SM, Nahide!

Yodit sa...

vackert!