jag vet inte om det stämmer, hur ska jag kunna veta det
jag tappade bort mig själv någonstans på vägen mellan här och där 
i tiden då sekundvisaren inte rör sig men inte heller står stilla 
med andan i halsen sprang jag mot målet 
nu undrar jag vem som suddade ut mitt mål
vem stal andetaget jag skulle frigöra när jag väl var där
jag ställer många frågor men verkar få väldigt få svar 
är det någon som vet hur många steg det är kvar 
jag tappade bort mig själv någonstans på vägen mellan nu och då 
utan att ha minnen från då, utan att veta vad som sker nu 
ett mörkt förflutet som aldrig skrevs ner för att förevigas 
en dimmig framtid som inte är någon försäkrad 
lämnade jag eller blev jag lämnad 
sprang jag eller blev jag ifrån sprungen 
var det jag som glömde eller jag som blev bortglömd 
jag tappade bort mig själv mellan mig och er 
där ni vandrade före och visade vägen 
där ni ledde mig mot målet ni inte kände till 
där ni skrek med röster som aldrig var min 
Jag känner inte längre mina rötter 
vet inte om någon kanske sår min frukt 
kan inte längre se bakåt, inte heller framåt 
jag slutar försöka 
nu är det jag som återigen lär mig att höra rösten 
som talar i takt till mina hjärtslag
det är först nu jag förstår att det är min vandring 
mellan här och där 
stegen mellan nu och då 
skillnaden mellan jag och ni 
som är det jag och du kallar för, livet 
3 kommentarer:
Du e gryyyym som alltid ! denna fick mig att tänka på att oavsett om man har människor vid sin sida så är man i slutändan alltid själv. Oavsett hur mycket support & love man får av nära o kära så är det en själv som ska vandra till målet. Du födds ensam o dör dessvärre ensam ! Its all about u babe !
Lycka till på SM, Nahide!
vackert!
Skicka en kommentar