ibland...rinner orden bara ner..på skärmen..

Jag reste mig upp ur hans soffa där jag suttit så många gånger förr. Jag reste mig ur en soffa som jag aldrig mer skulle sitta på. Ur en soffa som till och med hade min doft. Jag tog ett par steg i hallens riktning. Jag var fast besluten om att aldrig mer komma tillbaka. Men jag var tvungen att få säga mitt först. Innan jag avslutade det som jag älskade ville jag få säga mitt. Jag ville skrika, gråta och slå ur mig alla dessa tankar. Jag ville att han skulle få höra. Jag ville skrika honom döv. Istället viskade jag tyst. Jag citerade den rad, ur den text, ur den låt, som han en gång för länge sen dedikerade till mig. En gång för länge sen.

” There is so much more in love then black and white ”

Det var det snällaste jag fick ur mig. Resten förgiftade luften mellan oss som vidrig tårgas som bara fick tårarna att strömma ner och bevittna om min svaghet.

Han satt tyst och jag såg att tårgasen nått även hans näthinna. Jag kunde inte känna mig mer likgiltig över hans tårar. Jag som så länge önskat att han skulle komma till insikt ville inget annat än att bara gör honom riktigt illa när han väl nått den. Jag ville så innerligt orsaka honom den smärta som han hade orsakat mig. Bara för att han skulle förstå hur förbannat jävla ont det gjorde.

”Varför gör du så här” skrek han och hans andedräkt värmde mitt ansikte. Jag blundade och lät honom skrika och hans röst ekade i hela rummet, i mitt hjärta och i mitt sinne. Hans smärta ekade överallt, jag undrade om någon annan kunde höra. Jag hörde smärtan jag orsakat varför hade han varit så döv för det han gjort.

Jag sprang ut ur hans lägenhet så fort som benen bar, ner för trapporna ut ur huset. Ut ur hans liv. Tomheten föll över mig med en sån kraft att jag tappade fotfästet. Jag föll ner på knä och förstod att det Vi som en gång hade existerat nu plötsligt avlidit. Vi hade dött efter en lång tids sjukdom. Infekterade och bedrövade nådde vi tillslut den dag då allt bara upphörde.

Jag fanns inte längre för honom och han fanns inte längre för mig. Hur kunde något som var så rätt, bli så fel. Hur kunde det som skulle finnas i det oändliga så brutalt bara avslutas. Hur kunde jag springa min väg. Hur kunde han låta mig gå. Hur kunde vi göra så här mot oss, vi visste ju att jag och han, han och jag var så fulländade. Vem visste då att det som började där, en gång för länge sen, så vackert, skulle avslutas här. Så vidrigt, så kallt och så fruktansvärt hänsynslöst. Jag och han, han och jag, vi. Hur kunde han låta mig gå

love

så....

Somebody help me
I can´t make this on my own
My heart is still crying
It´ll dry up and turn to stone
I´ve been fighting for air
Got no strength in me to breathe
I´ve run out of options
Got all the reasons I need

My mind has gone numb but somehow I´m still sane
So get me a needle, I think there is blood in my veins

If someone can hear me
This is my cry for help
Find me and guide me
Lord, I´m stranded here all by myself
So if someone can see me
I´ve fallen down on my knees
Begging for some kind of peace

There was a time when I vaguely recall being brave
And I thought being strong meant never asking for aid
I was cocky and bold, stupid and unafraid
Now I´m tired of pretending, now I just wanna be saved

My mind has gone numb but somehow I´m still sane

it's like 1 2 3 mos def and Talib Kweli...

Yessaaaaaaah! Jag har äntligen fått min efterlängtade T-tröja ! Jag e helt euforisk!! Kommer bli tungt att få ha på mig den på Mos def konserten på lördag!! På ryggen står det WE ARE HIPHOP - Tack Hamosho för designen.. meningen var ju att både jag och Hamed skulle ha på oss denna vackra skapelse, men hamed slackade o beställde aldrig tröjan.. bättre, nu får jag glänsa själv på konserten :D

If you love something...

let it go...

Jag suckar lite när du ringer. Så var det aldrig förr. Jag vet att vi kommer prata en stund, om något väldigt oviktigt. Slösa lite mer av varandras tid. För det är ju det vi gör, slösar lite tid.
Jag är nästan lite arg på dig. Jag vill tala om för dig att jag är så trött på dig men jag vet inte hur, inte när och varför. Kanske för att lätta lite på trycket. Få säga mitt och bara lägga locket på. Om jag nu vill lägga locket på dvs. Jag vill att du ska vara en faktor i mitt liv. Jag har blundat för så mycket endast för att alltid få ha dig kvar, lite längre, lite till. Jag är nyfiken på framtiden. En framtid där jag längre inte kommer vara den som anstränger mig för att få behålla dig. Jag kan nästan satsa pengar på, att det vi har idag kommer att rinna ut i sanden. Den skadade relation vi har idag kommer inte fortsätta att existera. Jag har inga ramar över hur jag vill att vänner ska vara eller inte vara. Jag älskar det faktum att alla minna vänner är så pass olika och fyller en rad olika funktioner i mitt liv. Jag älskar er alla, vissa mer vissa mindre. Men med dig. Tror jag att jag har kommit till gräns, där jag inte orkar mer. Allvarligt talat. Jag tänker ta av mig silkesvantarna och gå in i ringer med dig. Mano a Mano. Jag om någon, vet hur konflikt rädd du är och pga detta har jag aldrig ens höjt rösten mot dig. Nu tänker jag skrika tills luften i mina lungor tar slut. Jag tror eller snarare vet att du behöver en brutalväckning tillbaka till verkligheten. Du skär bort människor som säger saker till dig du inte vill höra, du blundar för saker du inte vill se. Du fick tillochmed mig att blunda. Men jag har öppnat ögonen igen och denna gången kan inte ens du få mig att tappa det igen. Jag orkar inte viska i ditt öra mer, tala om för dig att jag inte bryr mig om dina felsteg, att jag finns här ändå. Du tar mig för givet och det tragiska är att det är jag som har lärt dig att ta Mig för givet. Du gör bort dig gång på gång och när någon talar om det för dig så freakar du ur och förstår inte varför. Du förstår inte varför folk gör så stor sak av saker och ting. Hun det är du som aldrig förstår vikten av dina handlingar. Det är du som har fått nån vrickad vinkel ur den verklighet vi lever i. Sorry to say men någonång måste du hänga på oss andra. Ingen har påverkat mig såsom du har, inget har gett mig mer insyn i saker och ting som du har. Trots att det var i en tid för längelänge sen har jag alltid hållt hårt i det du och jag en gång hade. Jag håller kvar i den du var för mig i det förflutna och det gör ont att inse hur starkt jag har växt ifrån dig. Det känns jäkligt fel att säga att du alltid kommer vara speciell för mig, för jag vet inte om du kommer vara det. En dag kanske du blir en av de skuggor som en gång i tiden färglade min vardag. Du kanske blir en diffus faktor som jag minns någongång ibland. Jag hoppas att jag ler när jag tänker på dig. Så som jag alltid har gjort till denna dag. Snart kommer du vara här hos mig igen. Tillbaka i min verklighet en kort stund. Jag undrar om det blir något mer efter det. Jag drar mig tillbaka så som du så många gjort. Men för dig har det alltid funnits en Nahide som aldrig släppt taget om dig. Som mot alla odds alltid dragit dig tillbaka. Kommer du finnas där och dra mig tillbaka? Kommer du finnas där och fråga mig varför allt inte bara kan vara som förr? Kommer du ens märka att jag dragit mig undan. Vad sorgligt att jag kommit till en sådan insikt där jag betvivlar vår vänskap. Den som jag förr kunde svära vid var så fulländad.
I hopp om att inte förlora dig har jag alltid åsidosatt mina egna känslor
I hopp om att du en dag återigen blir den jag en gång kännde har jag stått vid din sida
I hopp om att du en dag ska förstå vad jag har gjort för dig har jag haft tålamod
I hopp om att du en dag bara ska förstå har jag aldrig gett upp

Men nu är det du och jag i ringen. Utan silkesvantar utan försiktigheter. Må bästa man vinna

...If it comes back to you, it is yours, if it doesnt it never was...

IQ FREWE

B-saknar dig, har du någonsin haft ett mer tomre samtal
B-tomre... hahah va fan heter det? Tommare..tomre, tömre?
N- Haha har ditt intellekt gått o lagt sig eller?
B-Vah ? nej, vadå e de nåt på internet?
N- Nej ja undrar om ditt intellekt gått o lagt sig?
B- Neeeeeeej ja e online va snackar du om ?
N-HAHAHA

motivation, var är du ?

Inatt sov jag i soffan eftersom det bara luktar färg o lim i sovrummet. Konstigt nog sov jag bekvämare än vad jag gjort på länge. Vaknade sent och låg kvar. Jag gick inte på dagens föreläsning. Nej jag skäms inte. Det var värt det.
Jag ska snart sätta igång med mitt pluggande inför tentan på lördag. Men jag har ingen motivation alls. Vart har den tagit vägen? Har gått bra hittils men nu orkar jag inte. ORKAR INTE SÄGER JAG!
Jo snart ska jag sätta igång. Jag ska bara fixa lite grejjer först. Ska bara och ska bara. Så låter det när motivationen springer o gömmer sig i nåt jäkla hörn. Motivationsfan. Jäkligt opålitlig.
Hade ett långt och givande samtal med K igårkväll. Tror jag behövde prata av mig angående Honom. Det var skönt att få tala högt om saker som har gått och gnagt på mitt samvete så länge nu. Att få höra mig själv säga detta, hjälpte mig att få lägga lock på saker o ting. Äntligen. It was about time!
Frugan, återigen, loveyoualotforbeingthere!
E glad för din skull....och det hoppas jag du vet. Jag slutade aldrig hoppas. Innerst inne. Walla. Jesus är mitt vittne!

De har börjat sända Dawsons Creek på tv igen. Vilken nostalgitrip jag får. När jag var yngre följde jag o resten av mitt umgänge dawsons leery o hans gäng. Vi tyckte om det. Jag förstår inte varför. Serien suger. Hårt!

Jag följer en del bloggar... alla skriver om viktigheter. Alla förutom Nahide. Men, lite skitsnack ska väl oxå finnas tillhand för de som inte orkar läsa om viktigheter?
Hankins blogg, där har ni viktigheternas viktigheter! Go peep!

det var allt för så länge.

fridens

tapetsering dag II

Han e tillbaka. Mannen i vitt med färgfläckar på byxan. Han e ganska trevlig men verkar förvånad varje gång jag tilltalar honom. Är det ingen som pratar med dessa tapetserare?
Frågade om han vill ha kaffe. Han höjde på ögonbrynen och det tog liiiiite för lång tid innan han tackade ja. Ni vet den här millisekundens extra eftertanke kan lätt bli för långdragen. Iaf nu är han här. och det kommer bli så snyggt i mitt sovrum. Har redan börjat smida planer på vilka färger jag ska ha där. Har väntat på denna dag, så jag har verkligen inte gjort något alls i sovrummet. Men nu blir det andra bullar. Jag misstänker någon typ av sängram kanske.
Nej fyfan. " någon typ av sängram" Orka blogga om inredning. blä, ush, fy,
Gårdagens klockrena jag : " Ja dom är här o ska tapetsera mina sovrum
Berin: Vadå sovrum ?
Ja asså, bägge sovrummen ska tapetseras.
Berin: (tystnad, sen på breeed blattesthlmska) va faaan, borrrrrru i en trrea ? Nahide wallah, vi e sju pers i en trea, hållerruuuu påååååme?
jag skrattade högt och länge.
Senare skämdes jag.
nu måste jag äta min frukost o sen cykla till skolan.
jag tror att det blir en bra dag idag.
kärlek

Frugan. Du är kvinnan i mitt liv! Bara så du vet. Kärlek

thanksgiving dinner

Fem minuter över halv sex. Jag ligger i soffan o förbannar söndagar. Vilket jag alltid gör på söndagar. Förutom de söndagar jag har något att göra förstås.
Sara ringer fem minuter över halv sex. Hon ber mig vara klar klockan 6 för då ska vi på middag. De amerikanska utbytesstudenterna från Norrlands nation har bjudit dit oss. (korr.Henne. jag var hennes last minute call. i know!)
jag hade alltså 25 minuter på mig - 5 min samtal med Sara om att jag ALDRIG hinner= 20 minuter kvar.
Vanligtvis tar det cirkus en kvart att cykla från flogsta in till folkes. Denna gång var inte som vanligt. Snö, slask yes you know the drill. Med andra ord omöjligt att cykla.
" Bättre sent än aldrig" Säger de när vi kommer fram. "Ja vi får väl se om det e nån mat kvar"
BRAAAAAAA GÖR DE ÄNNU MER PINSAMT, SÅ BRA, TUMMEN UPP FÖR DIG!
jag får kvällens trevligaste bordssällskap. Britt, en herre! från staterna som hela kvällen satt och disskuterade Jesus och likheter resp. olikheter mellan svenska och amerikanska studenter. De e lugnt. Jag gillar Jesus. Sedan hade vi en annan, som jag absolut inte minns namnet på, men som jag definitivt vill hänga med igen. Vi satt o "interakted" hela kvällen som Britt så fint kallade det. Givande konversationer om allt mellan Gud och tentor.
Britt som är uppvuxen i Texas och idag bor i Tennese är alltså kristen. Väldigt kristen. Han pratar gärna väldigt mycket om det oxå.
Han frågade mig om jag har läst bibeln.
" Yes I have actually "
" So what did you think about it"
"Hm.. I respect it as a wholy book of yours, But my beliefs lies in My wholy book"
P A U S
vad jag hade gett, för att ni kära läsare hade fått se Britts min när jag indirekt talade om för honom att jag är muslim
"So........you're a muslim"
"Yes"
"ok... thats...cool..."
Det var roligt. Jag tror han blev jättenervös. Det kändes nästan som att han satt och väntade på att jag skulle skrika BOOMB!
Jag gillade ändå Britt. Han var trevlig, och han pratade bra om Jesus. Jag gillar Jesus!
Mitt andra trevliga bordsällskap som jag väljer att kalla mr.D och jag diskuterade länge allmänbildning
" Vi har verkligen dålig koll på de amerikanska staterna" säger Mr D
"Jag tror de har ganska dålig koll på mycket annat, som e aningen viktigare"
1-0 till mig. Våra amerikanska vänner, har inte hört om munkarna i Burma. Nada, zip,zero, sifir, hic baba HIC!!
"Where is Burma btw"
Ta mitt liv och begrav mig på en gång tack
Men annars var det coolt. Med thanksgiving. Vi fick lista upp saker som vi var tacksamma över
Nahides lista
1.I'm thankfull for my family that always make everything worth while
2. I'm thankfull for being blessed with so lovely friends that brings joy into my life
3. I'm thankfull for being alive, and happy
4. I'm thankfull for all the Kickass music in my mp3 player
5. I'm thankfull for every time someone makes me smile

Väldigt klyshig tacksamhetslista. Men det är faktiskt detta jag är tacksam för. så i dontreallygivea.

Nu är klockan 08.04 och jag har redan serverat tapetserings gubben kaffe. Som han spillde på min fönsterbräda btw. Men han e väl snäll. Undrar om han gillar Jesus. Vem vet.

Jag tror jag ska sova, eller sätta mig på bussen o ta mig till skolan. Vilket väger mest?
Aaaah jag vet, sängen e min bästa vän.

Friiiiiiiiiiiidens
kärlek

07.00

jag har inte sovit en blund inatt. Jag har försökt. Men legat vaken hela natten. Har aldrig tänkt så mycket på skitsaker förr. När en skittanke dyker upp brukar jag oftast bara vifta bort den. Inatt var det uppdrag omöjligt.
Klockan 07.00 ringer mitt alaram. Saïan Supah crew. Ni som har hört, vet hur speedade de låter och hur jäkla fort man vaknar till. Om man nu hade sovit dvs.
Jag gick upp tidigt eftersom de skulle börja renovera mina två sovrum. Nu har han börjat och det låter som fan från det lilla sovrummet. Måste plocka ur de andra sovrummet ikväll så han kan tapetsera där oxå. Orkaaaaaaaaa sova på soffan. Jag är arg. Jag gillar inte att gå upp en tid som för mig inte existerar. Jag vill ligga i lala land o drömma om saker som aldrig inträffar i min verklighet.
Nu vandrar det en främmande man i min lägenhet. Oh if only mama knew!

we are hip hop
you
me
everyone
top notch event.
Jag kommer vara där
Hollaaaaaaaaaah
kärlek
(mitt senaste stöldgods, jag var bara tvungen...)