fredag 16 januari 2009

eternity

Det var ett tag sedan jag talade med dig, eller var det kanske du med mig?
Ska vi dela en stund ihop snart? Du vet, stunder som bara du och jag kunde kalla för just sådana stunder som aldrig hände om varken du eller jag var närvarande?
stunder då du och jag kunde talas vid och vår främsta önskan där och då, var att dagen aldrig skulle nå sitt slut. 
Sittandes på en parkbänk värmde vi varandras händer, trots den bitande kylan var det ingen av oss som klagade, det var värt vartenda talande ögonblick. 
Minns du de dagar då vi vägrade sömnen dess närvaro, då sömnen skulle ta oss till andra platser än den vi befann oss på just där och då. 
Men när vi utmattade tillslut ändå somnade tillsammans fanns det ingenting som någonsin kunde jämföras med vårt första vakna ögonblick, då vi insåg, att vi fortfarande befann oss på samma plats. Tillsammans. Är det kanske vad de kallar för magi..
Vi talade i mun på varandra, avbröt, skrattade, retades, älskade med orden, ibland sa vi ingenting alls. 
Aldrig hatade vi utan levde för kärleken då vi visste att den levde enbart för oss. 
Det var aldrig du och jag mot världen, det var du och jag Med världen. 
Världen log mot oss, och vi likaså. 
Tvivel eller misstro fick aldrig plats i vår värld och vi förkastade dem tillsammans med lögner och svek. 
Vi var författare till vår historia och våra beslut togs av oss, utan att rådfrågas av någon annan. 
Från första ord till sista punkt var det du och jag som beslutade om hur och var vi skulle vända blad.
Vi bestämde när historien skulle ta drastiska vändningar eller skapa spänning i mörkret. 
Vi gjorde för varandra samtidigt som vi tog av varandra, aldrig någonsin såg vi det som uppoffringar utan som givna handlingar i aGapes namn. 
Visst hade vi utan tvivel gjort det om och om och om igen. 
Som livets eviga cirkel. 
Vi är förevigade, i minnet, i sinnet, i våra hjärtan är vi förevigade. 
Aldrig kommer vi att sluta minnas, det vi en gång var delaktiga i. 
Även om din hand sluten kring min hand, satte sista punkten. 
Så fortsätter berättelsen... 
Vi kan sätta miljontals punkter, slutet är för det förevigade aldrig ett slut utan endast en ny början. 
Du var mitt slut och du är min början. 
Vi sätter punkt för det förgångna. 
Men välkomnar det okända. 
Som livets eviga cirkel
we'll keep it on forever and ever for you and for me forever
tills den dagen då punkten sätter oss
aldrig vi den



Inga kommentarer: