Pete Philly & Perquisite - Mellow

Mellow
When I wake up next to you on a morning when you too
have nothing else to do that day you say
Come lets make ourselves some bread
Feel like singing when we head
Over to the kitchen and make out instead.
Outside the weather is so lovely
We talk while we’re walking to a tree
Sit back, rest my head on your shoulder and chill.
I feel so good when I’m with you
Not a single thing to do
Just me and you loving each other so true.
Mellow, that is how I feel,
When we are together, everything is so much better.
Mellow, everything is chill,
When we are together, everything is so more real.
When I think of you all day
and the weekend’s on its way
I feel like everything is gone be okay.
While we sippin’ lemonade,
when we chillin’ in the shade and there is nothing more for me there to say.
I need you and I know you need me
All we need is each others company
Sharing the silence underneath this oak tree
If there’s anything to say, it’s that I love you all the way
Don’t wanna see the end of this day
Mellow, that is how I feel,
When we are together, everything is so much better.
Mellow, everything is chill,
When we are together, everything is so more real.
Want to tell you I love you deeply,
I love you even more everyday.
And I know that you feel the same whenever I spend time with you.
Want to tell you I love you deeply,
I love you even more everyday.
Whenever we’re together the whole world seems so far.
The way you make me feel, I guess the word is…
Mellow, that is how I feel,
When we are together, everything is so much better.
Mellow, everything is chill,
When we are together, everything is so more real.

geupparen

Han är en geuppare

Yupp, en geuppare

Hon, en seuppare

utan att tänka sig för släpper han allt

sedan sitter han där, ensam.. varför

han shottar tequila, en skiva citron, Hon är hans salt

Sedan sitter han där ensam.. varför är det ingen som hör

Han är ju en geuppare

Yupp, en geuppare

hon, en seuppare

Ett litet snedsteg ifrågasätter hans existens 

Hon helt ovetande förstår inte ens, vad det är som hände

undrar hur han ger upp allt pågrundav nonsens 

Vadfan, vad har han nu fått för sig, vart var det allt vände

Han är en geuppare

Yupp, En geuppare

hon, en seuppare

Han hotar, han skriker, han blöder han lider

Hon lyssnar, hon skriker, hon frågar, hon.. biter ihop

Han undrar vart hon försvann, vadfan är det för planer hon smider

Hon inser att dagen är kommen, dagen då de faller i den fallgrop

Han är en geuppare

Yupp, En geuppare

hon, en seuppare

De faller, de ligger nu i avgrunden där de svor på att de aldrig skulle hamna 

Hon är ovetandes om att hans enda önskan är att hon ber, snälla stanna

Han ser henne gå iväg utan att vända sig om, snälla stanna låt mig omfamna

De fick aldrig veta.. att allt de fick höra, orden som mördare, var osanna 

Orden flög i luften och mördade allt i sin väg

Assasinernas närvaro var påtaglig 

Han är en geuppare

Yupp en geuppare 

Hon en seuppare, 

Yupp, en seuppare

Men assasinerna verkar då geuppare och seuppare

tillsammans blir dagdrömmare 

igåridagimorgon

Du har förändrats, du är inte den, jag en gång, valde att ge mitt hjärta och min själ till

Egentligen valde du det inte, kärleken heter inte kärleken om du har ett val

Kärleken är den enda lek som du ger dig in i, vare sig du vill eller inte

Kärleken är den lek du får tåla, vare sig du vill eller inte

Du har förändrats, du är inte den, kärleken gav mitt hjärta och min själ till

Egentligen ger vi ingenting och vi tar ingenting

Kärleken sammanför och tillhör den som vågar tro på något utöver

ge och ta och ta och ge för det du ger får du och det du får ger du

Det underbaraste i livet är du du aldrig ber om och får

Det underbaraste i livet är det du inte vet att du ger

Du har förändrats, du är inte den, kärleken tillät mig älska utan att kräva något åter

Låt mig då säga dig, Du, min högra hand, min väg i livet

att med dig vandrar jag oavsett hur marken under våra fötter artar sig

jag går vid din sida även då du väljer att lämna min

oavsett hur du förändras och vilka insikter i livet du möter

så lovar jag att möta dessa tillsammans med dig älskade

När dina ben inte bär dig bär mina oss bägge

När ditt hjärta möter svaghet, har jag styrkan i mitt som stärker ditt

När förtvivlan och ditt tvivlande håller dig vaken om nätterna

Sitter jag vaken med dig och hjälper dig att hitta tillbaka till oss

Låt mig få klargöra för dig, du min högra hand, min väg i livet

Att jag älskar dig idag precis som du är idag

jag älskar dig imorgon  för den du är imorgon

Ja, jag älskar dig även då den tid har infunnit sig

Då du har förändrats och tagit flera steg i livet

För älskade, i mina ögon förändras du ej

Du utvecklas för varje steg du tar

Och jag tar varje steg med dig även om jag ibland

går framför dig

ibland går framför dig

ibland går jag åt dig

Inte slutar väl du och inte heller jag

växa den dagen kärleken agerar i våra namn

Inte slutar väl du och inte heller jag

utvecklas den dagen kärleken flätar ihop våra själar

Inte slutar väl du och inte heller jag

lära den dagen kärleken synkroniserar våra hjärtan

Ty en mors kärlek är den kärlek ingen kan förstå

men hon älskar sitt barn från dess födsel

tills den dagen då glimten i hennes älskade ögon slocknar

Aldrig har vi väl hört en mor viska i barnets öra

Du är inte den, du var förr, du är inte den människa jag älskade då

Hon följer barnets varenda steg och hon beundrar styrkan och stoltheten i barnets sken

Ty en mors kärlek är den kärlek som föds ur kärlek 

Ty min kärlek är något jag definierar med ditt namn

En kärlek som ständigt existerar 

oavsett vem du var igår

vem du är idag

eller vem du väljer att bli

imorgon

Your biggest fan

People know the sound of his voice 

people know the sound of his noice 

They all scream his name when he enters the stage

They all hold their breath while he turns the page 

People around talk about the deepness in his lyrics 

People around talk about the beauty in his fysics 

They all love and fall in love with the shine in his smile

They all love the fact that he, he will be here for a while 

People long for his presence and they all want him near 

People long for his soul and the ladys they all shed a tear 

because

They have all come to the conclusion

They have all realized that the solution 

Of his shattered heart

Is me

When he sings, he sings about our love with the force of his voice

His beat, beats, with my heartbeat, and together we make a beautiful noice 

His heart, longing for mine, screams for mine when he enters the stage

He, He hold his breath and wish that I, that I neverever will turn the page

He, he drownes in the deepness in the words I whisper in his ears,my words is his lyrics

He knows that He is I and I is Him and this bound is a love above and never about fysics 

He is I and I is Him, He fell in love with the smile that made him shine and endlessely smile

He diggs my melody, feel my rhythm and tells his heart that " Hey, I'll be here for a while" 

He, He longs for my presence and love my distance so he can appriciate to have me near 

He, he owns my soul, my smile, my heart, my eyes, joy,happyness, Don't let this Love

Ever make The soul, He is I and I is Him, give birth to not even one tear

I'm your biggest fan. 

I'll scream your name when you enter the stage

I'm your biggest fan

proudly I wear the T-shirt thats says " I'm with him" 

I'm your biggest fan

Proudly I'll stand beside you and mime to your lyrics 

I'm your biggest fan.

Your autograph is written on my heart

To you from Me with love 

Stone/Love

framför mig ligger det fem olika stenar 

i olika färger

i olika former

tagna ur

ur olika berg

ur olika hav

nötts ut

utav olika vindar

utav olika vågor

Nu ligger de alla här framför mig

Alla med en unik yta

den ena stenen är slät och len. Den kan jag smeka min kind med och le åt känslan

Den andra stenen är kantad och hård. Men håller jag upp den i solen, glimmar den likt guld. 

Sten tre är så skör. Jag vågar knappt hålla i den, av rädsla för att den ska vittra sönder.

sten nummer fyra,totalt genomskinlig, jag ser rakt igenom den, och under ytan, finns ingenting.

Den femte stenen är på ytan kolsvart, men i en liten springa, ser jag diamanterna.

Alla dessa stenar har med hjälp av väder och vind, hand i hand med ödet lyckats hamna precis här. De tog sig in i mitt liv på ett eller annat sätt och undrar nu om de kan få stanna kvar. 

Jag har hållit stenarna i handen. En och en. Jag har känt på dem  och iakttagit dem. Skrapat på ytan och spårat deras härkomst. 

Varje sten har en sådan unik berättelse. Varje sten vittnar om skönheter och ljuvligheter. 

Varje sten, är något jag skulle vilja hålla i min hand en liten stund till och känna hur värmen ur mina händer värmer den lilla sten vars enda längtan är värmen ur mina händer. 

Från en bro står jag nu och ser ut över den släta vattenytan. 

Spegelblank. 

Jag slänger i mina stenar. Spräcker den fridfulla ytan och bildar

h u n d r a t a l s 

ringar på vattenytan. 

Mitt hjärta rymmer just då 

h u n d r a t a l s 

känslor och tårar. 

Jag ångrar inte att jag har dränkt varenda sten som endast ville känna värmen ur mina händer. 

Jag ångrar det inte just nu, inte imorgon och inte heller den dag. 

Då jag själv hamnar på botten bland mina stenar. 

Den dag då de händer som jag längtar så kastar mig med 

h u n d r a t a l s  

känslor i sitt hjärta. 

Jag hittade den sten. 

Som fick alla andra stenar att förintas och bli till små gruskorn som sedan blev till sand som fördes tillsammans med vinden till den plats där sanden tillslut möter sitt öde. 

Jag hittade den sten. 

som var som gjuten

för att kunna fylla det hål

det tomrum 

som funnits i min själ

sedan urminnes tider

Han var den sten, som fattats mig under hela min vandring. 

Han var den sten som gjorde mig hel. 

 

time n place

När början var början och slutet aldrig inträffade anade jag aldrig detta

Utan att följa den ström som gav liv åt källan i fjärran så hamnade vi här

Jag som Du stod emot när iskallt vatten föll från skyn och vinden frös

våra hjärtan till is

Du blåste värme i mitt och återupplivade det som kärleken trodde var avliden 

Oavsett tid och plats, tid och rum, väder och vind

Du blåste liv i det liv,mitt liv som livet vänt ryggen

Du blåste liv i det liv, mitt liv som kärleken blundat för

Du blåste liv i det liv, mitt liv, men även min död

Du blåste liv i det liv mitt liv som hoppet inte längre förlitade sig på

Vi hamnade här du och jag efter att ha vandrat på den ökensand

som torkade våra tårar och släckte törsten efter mätthet

Vi hamnade här och idag

har dina fingrat flätat sig in i mina

din doft har fastnat i mina andetag 

din doft har fastnat i mina andetag 

Du är på en avlägsen plats, på samma plats där du befann dig

när början bara var en början och slutet gömde sig bakom horisonten 

Du är där

Jag är här

Men vi är

Och vi ser

Kanske ser vi inte på samma horisont

men tittar vi upp

så ser vi samma stjärnor

Du är där

Jag är här

endast avståndet håller oss isär

våra själar har redan trasslat ihop sig

i ett systematiskt kaos

mellan själ hjärta och förstånd

låter vi endast bergen hålla oss isär 

I love you more than Hip-hop

För en liten stund, ett litet andetag som inte tillfredsställer den andlöse

biter jag ihop och låser in besvikelsen innan den förgiftar min omgivning

Den själ som för mig definierar allt i livet som är nödvändigare än pulsen

Den själ som för mig är rytmen och lyriken 

Fick du, i en tid, i en gårdag, i ett hjärtslag

Att gå vilse bland alla dessa själlösa ting 

Förblindad av smärtan kunde han inte ens

förmå sig själv till att le,

det där leendet som givit ljus åt solförmörkelsen. 

Du, som för mig aldrig har funnits och heller aldrig kommer att finnas

Fick den Själ som för mig är rytmen och lyriken

att falla från höga höjder i en sådan hastighet 

att inte ens ljuset, hade en chans att hinna ikapp 

Det smärtar mig

Att du, som för mig aldrig har funnits och heller aldrig kommer att finnas

smärtade 

Den Själ som för mig är rytmen och lyriken

Hat och kärlek

Kärlek och hat

Jag hatar dina handlingar gentemot den själ som idag definierar mystiken

Jag älskar att din frånvaro gjorde det möjligt för min närvaro

Hun, slå dig ner, låt din puls och dina andetag inta lugnet

se med blinda ögon

hör med döva öron

känn utan händer

tänk utan förnuft

Men älska, älska aldrig utan hjärta

tala, tala aldrig utan själ

Le, le aldrig utan glädje

Ha förevigt i åtanke 

De händer som i livets bakgrundsbrus berövade dig på din lycka

De händer som i en tid som aldrig någonsin återfinns berövade dig ditt hjärta

De händer som tvingade dina händer att torka själens vatten ur ögonen 

Har tagit en del av dig

Men även givit dig 

en del av vad du är idag

Ha förevigt i åtanke

Du är själen som definierar allt som i livet är viktigare än pulsen

Du är själen som för mig är rytmen och lyriken

Du är själen som ljuset förundras över

Du är själen som mörkret fruktar

Du är själen som kärleken lär utav

Du är själen

min själ låter gå

Frihet

Jag fick uppleva dig i mitt liv och hjärta

Det vore inte rätt

Att be Dig stanna kvar

Varenda själ bland alla själar

Borde få dela

Ett andetag med dig

Du är mitt andetag även nu,då din frånvaro är förevigad 

Främling

Då var vi där igen

återigen

främling möter främling

öga mot öga

hjärta mot hjärta

Jag tänker. Jag känner. Jag vet. Att. Den här gången är det annorlunda. 

Det säger jag varje gång. Och jag menar det varje gång jag säger det. Om och om igen. 

Alla människor som idag är faktorer i mitt liv var en gång för längesen eller kanske igår en främling som jag inte visste något om. På ett eller annat sätt, kalla det ödet kalla det slumpen, lyckades vi bli en del av en helhet. Jag var tillochmed en kort sekund en främling för min mor. 

Men mitt hjärta mötte hennes hjärta. 

Tillsammans blev vi en helhet. 

Mor och dotter. 

Även min närmaste vän var en gång i en tid som jag knappt minns, en främling. 

Men rygg mot rygg blev vi en helhet. 

Vän och syster. 

Min första kärlek klev in i mitt liv som en främling på den tiden då jag var en främling

för mig själv. 

Men mitt leende mötte hans leende, vi blev dock en oskriven kärlekshistoria. Endast ett minne. 

Han, min blivande äkta hälft. Han, min själsfrände. Han, far till mina blivande barn.

Är idag för mig en främling och jag för honom ickeexisterande. 

Men öga mot öga. 

Själ + Själ

Ska vi en dag mötas. 

Min blivande och jag. 

Alla de själar som idag finns i mitt liv har jag varit en främling inför.

Vissa själar som har funnits vid min sida i flera år, är mer en främling idag, än när de först tog plats på scenen. 

På ett eller annat sätt hyser jag kärlek för alla dessa främlingar som blev vänner, som blev bekanta, som blev en vacker berättelse. På ett eller annat sätt lyckades dessa främlingar få mig att älska, sakna, längta och lida. 

Men jag älskar dem alla. På ett eller annat sätt hyser jag en eller annan slags kärlek för dessa - mina - älskade främlingar. 

Även den bok vars sidor jag aldrig bläddrat i, vars rader för mitt sinne är främmande , ger mig en vetskap om, att när tiden väl är kommen. När jag är redo för att ta mig an denna bok. Så vet ju jag. Att även om boken, gör mig besviken när sista sidan är läst. Så kommer den att lära mig något, som jag inte visste förut. 

Ytterst sällan kanske jag inte ens läser den sista sidan, utan ger upp efter ett tjugotal sidor. Då kommer det en tid, då jag en dag, känner mig redo att fortsätta läsa.. Kanske förundras jag då över att jag någonsin slutade läsa. Kanske förstår jag då varför jag aldrig avslutade den då. 

Dessa böcker, dessa främlingar, har alla något att lära mig. Kanske tar jag det till mig, kanske försummar jag, kanske ser jag inte lärdomen. Men att de finns där. Det är ju ett faktum. 

Då var vi där igen. 

Främling mot främling. 

Öga mot öga. 

Längtan och hopp. 

Längtan efter att denna främling lär mig något jag inte visste att jag saknade. 

Hopp om att kanske, få beröra, denna främling på ett sätt, 

Som varken jag, han eller någon annan främling som någonsin möter min - 

denna- 

främling 

någonsin glömmer. 

Då var vi där igen. 

Öga mot öga. 

Hjärta mot hjärta. 

Saknad och längtan i ett. 

Den här gången är det annorlunda. Främlingen är så främmande. Men jag vet, att denna främling inte är någon annan främling lik. En främling. I en främmande klass för sig. 

På vilket sätt, det vet jag inte. 

Jag känner inte denna främling.

Men på ett främmande sätt, fylls jag med främmande tankar och främmande känslor om att denna främling. Är en främling för sig. 

agape

" Vi tycks söka oss till fångenskap
därför att vi är vana att se friheten
som något som saknar både gränser och ansvar"

" Jag har känt mig sårad
när jag förlorat män som jag förälskat mig i.
Idag är jag övertygad om att ingen förlorar någon,
för ingen äger någon.
Detta är den verkliga upplevelsen av frihet:
att ha det allra viktigaste i världen utan att äga det "

....

agape

Om vi endast kunde hänge oss själva till det vi tror är möjligt och med hela hjärtat tro på våra drömmar skulle ingenting någonsin verka omöjligt och det skulle aldrig råda några tvivel. 

Om vi likt ett nyfött barn skulle lita på världen och på alla själar som livnär sig på kärleken

då skulle vi bestiga det högsta berget med enbart viljan

För ett litet barn är ju aldrig det första steget en omöjlighet trots att barnet ständigt faller.

Det reser sig gång på gång enbart för att det ännu inte lärt sig att tvivla. 

För det oskyldiga barnets själ är så rent och så orört av livet.

Barnets vilja och kärlek får den kallaste själ att älska och längta enbart genom ett litet leende

från denna vackra själ. 

Det råder inget tvivel om barnets kärlek och godhet. 

Så låt oss vara lika naiva som detta opåverkade barn. 

Låt oss betrakta livet som om vi blev tilldelade livet just idag. 

Le åt en främling, kanske ger du denna främling något som han saknat så länge. 

Kanske väcker du livet i denna främling. 

Var slösaktig med det som är oändligt i livet. 

Kärleken, Lyckan, Längtan, Hoppet. 

agape

Milano. 

Jag står och prutar på en souvenir jag vill köpa. Försäljaren förstår ingen engelska. Men vi lyckas på något sätt, hitta ett gemensamt språk. 

Vi lyckades tillochmed skratta ihop. 

Jag fick min souvenir och när jag vinkar och ropar " Arrividerci" vinkar han tillbaka.. och ger mig en liten nyckelring. " to you " säger han och ler. 

En liten gest, en liten handling.. som satte igång tankarna hos mig. 

Och här ligger jag nu på soffan.

Uppsala. 

Jag och denna försäljare var totala främlingar som inte delade något alls. Han, en försäljare, jag en turist liksom de andra turister som livnär denna försäljare. 

Vi kunde inte ens med ord, göra varandra förstådda. 

Kanske hade han något han ville ha sagt, som han inte fick sagt just pga av denna enorma språkbarriär. 

Trots detta stora hinder, lyckades han få mig att skratta.. och faktiskt minnas honom när jag nu ligger i min soffa.

Uppsala. 

Är det kanske därför undrar jag nu... En handling i kärlekens namn ofta sker i form av presenter?

Är det därför flickan får rosor när pojken vill visa att han faktiskt tycker om henne?

Är det därför en liten present, med ett litet kort, får flickan att le, älska, glömma och längta?

Flickor, hittar alltid ett språk som pojken förstår. Hon får honom att förstå, vad hon känner och vad hon vill. Genom att tala. 

Har pojkar svårare att tala, har pojkar svårare att lära sig detta kärlekens språk?

Är de därför de ibland i form av en nyckelring talar om för flickan att...

jag tycker faktiskt om dig?

Är det därför.. både pojkar och flickor.. lägger ner hela sin själ, för att hitta den där gåva.. som ska vittna om all den kärlek som fyller lungorna med syre?

Vi lägger ner så mycket kraft.. i att ge och ge, och njuter av att få tillbaka i form av ett uppskattande leende. En kram som värmer i en halv evighet. 

Är det därför vi håller kvar dessa gåvor som ett fysiskt minne, ett bevis, på något som en gång har varit?

Så som jag har min lilla nyckelring i en liten låda bland alla andra fysiska minnen. 

Inte för att jag och försäljaren delar någonsomhelst kärlekshistoria. 

Men just, för att han gav mig en tankeställare... 

Kärleken är ju så simpel... när man låter sig själv känna efter. När man låter sig själv ge och ta. 

Jag sparar alla ting, i min vita lilla låda. Jag sparar alla minnen i mitt hjärta. 

Låt mig få se ditt leende då jag vaknar, ditt leende är ju vackrare än alla rosor i världen. 

Låt oss hålla det enkelt. Kärlek är inte till för att försvåras. 

Det som är svårt, är inte kärlek. 

Låt mig få möta dina tankar.. låt mig få veta vad ditt hjärta känner, låt mig få drömma med dig om det du längtar efter. Låt mig få hjälpa dig dit..

Jag vill inte ha rosor... din doft räcker..

rytmen

Det vore ju en sak, om det vore så att känslor och tankar kunde hålla ihop. Att de faktiskt kunde hålla varandra i handen genom vått och torrt och se till att den ena agerade när den andra inte behövde. Istället beter de sig som främlingar gentemot varandra och tar aldrig hänsyn till den situation som kräver deras samarbete. Förstår de inte att allting skulle vara så enkelt, så enkelt om de bara insåg att deras symbios, skulle förändra allt. Enbart till det bättre. 

Det vore ju en sak, om de kunde förstå detta. 

Det är ju en annan sak, att de förmodligen aldrig kommer att förstå. 

Mina tankar, de tänker och förstår. 

Mina känslor, de känner och förstår. 

Men det är ju lång väg, från tanke till handling.

Och det är ju omöjligt att agera med enbart hjärtat när inte tankarna följer hjärtats vilja. 

Jag minns det jag ibland inte vill minnas.

Jag tänker ibland på det jag helst inte vill tänka på. 

När jag minns den där gången, det där leendet, den där händelsen, den doften som jag egentligen bara vill glömma, då vaknar känslorna och minns med mig. De känner med mig. 

Varför kan inte tankarna känna med känslorna och då inse att tankarna måste försvinna för att ge dessa känslor, mig, mitt hjärta, lite frid. 

Varför kan inte dessa tankar bara i takt med mitt hjärtats rytm.. försvinna.. ut i natten som en vacker melodi, som nu har spelat färdigt. 

Låt denna melodi spela sina sista noter..

låt dessa rader få sätta sin sista punkt. 

Låt dessa känslor, mig, mitt hjärta, få känna en liten frid.. Låt mig få njuta av den främmande  melodin jag hör svagt i fjärran. 

Låt dessa känslor, mig, mitt hjärta få banka i takt, till denna melodi som jag längtar efter.