Stone/Love

framför mig ligger det fem olika stenar 

i olika färger

i olika former

tagna ur

ur olika berg

ur olika hav

nötts ut

utav olika vindar

utav olika vågor

Nu ligger de alla här framför mig

Alla med en unik yta

den ena stenen är slät och len. Den kan jag smeka min kind med och le åt känslan

Den andra stenen är kantad och hård. Men håller jag upp den i solen, glimmar den likt guld. 

Sten tre är så skör. Jag vågar knappt hålla i den, av rädsla för att den ska vittra sönder.

sten nummer fyra,totalt genomskinlig, jag ser rakt igenom den, och under ytan, finns ingenting.

Den femte stenen är på ytan kolsvart, men i en liten springa, ser jag diamanterna.

Alla dessa stenar har med hjälp av väder och vind, hand i hand med ödet lyckats hamna precis här. De tog sig in i mitt liv på ett eller annat sätt och undrar nu om de kan få stanna kvar. 

Jag har hållit stenarna i handen. En och en. Jag har känt på dem  och iakttagit dem. Skrapat på ytan och spårat deras härkomst. 

Varje sten har en sådan unik berättelse. Varje sten vittnar om skönheter och ljuvligheter. 

Varje sten, är något jag skulle vilja hålla i min hand en liten stund till och känna hur värmen ur mina händer värmer den lilla sten vars enda längtan är värmen ur mina händer. 

Från en bro står jag nu och ser ut över den släta vattenytan. 

Spegelblank. 

Jag slänger i mina stenar. Spräcker den fridfulla ytan och bildar

h u n d r a t a l s 

ringar på vattenytan. 

Mitt hjärta rymmer just då 

h u n d r a t a l s 

känslor och tårar. 

Jag ångrar inte att jag har dränkt varenda sten som endast ville känna värmen ur mina händer. 

Jag ångrar det inte just nu, inte imorgon och inte heller den dag. 

Då jag själv hamnar på botten bland mina stenar. 

Den dag då de händer som jag längtar så kastar mig med 

h u n d r a t a l s  

känslor i sitt hjärta. 

Jag hittade den sten. 

Som fick alla andra stenar att förintas och bli till små gruskorn som sedan blev till sand som fördes tillsammans med vinden till den plats där sanden tillslut möter sitt öde. 

Jag hittade den sten. 

som var som gjuten

för att kunna fylla det hål

det tomrum 

som funnits i min själ

sedan urminnes tider

Han var den sten, som fattats mig under hela min vandring. 

Han var den sten som gjorde mig hel.