lördag 25 oktober 2008

time n place

När början var början och slutet aldrig inträffade anade jag aldrig detta
Utan att följa den ström som gav liv åt källan i fjärran så hamnade vi här
Jag som Du stod emot när iskallt vatten föll från skyn och vinden frös
våra hjärtan till is
Du blåste värme i mitt och återupplivade det som kärleken trodde var avliden 
Oavsett tid och plats, tid och rum, väder och vind
Du blåste liv i det liv,mitt liv som livet vänt ryggen
Du blåste liv i det liv, mitt liv som kärleken blundat för
Du blåste liv i det liv, mitt liv, men även min död
Du blåste liv i det liv mitt liv som hoppet inte längre förlitade sig på
Vi hamnade här du och jag efter att ha vandrat på den ökensand
som torkade våra tårar och släckte törsten efter mätthet
Vi hamnade här och idag
har dina fingrat flätat sig in i mina
din doft har fastnat i mina andetag 
din doft har fastnat i mina andetag 
Du är på en avlägsen plats, på samma plats där du befann dig
när början bara var en början och slutet gömde sig bakom horisonten 
Du är där
Jag är här
Men vi är
Och vi ser
Kanske ser vi inte på samma horisont
men tittar vi upp
så ser vi samma stjärnor
Du är där
Jag är här
endast avståndet håller oss isär
våra själar har redan trasslat ihop sig
i ett systematiskt kaos
mellan själ hjärta och förstånd
låter vi endast bergen hålla oss isär 

2 kommentarer:

Anonym sa...

din doft har fastnat i mitt andetag.
tungt

Anonym sa...

Mycket vackert och djupt. Din talang är inte att ta miste på Nahide joon!

Älskar att kommentarer nu kallas "souldrops". Du sätter din personliga prägel på allt, och du äger det på ett sätt som bara du kan.

Min kärlek till dig sträcker sig längre än till Afghanistan och tillbaka!