were to go?

Jag hade tre alternativ.

Åka till Uppsala och fira valborg med noubcake då valborg i Uppsala ska vara dunder.

Åka till Östersund och träffa Munira som jag inte träffat på snart ett år.

Åka till Växjö och umgås med familjen.

Vilket beslut tog jag?

Att stanna hemma och get my act togheter !

hjärtat!

En människa jag sällan uttrycker känslor för. Sällan talar om för, hur myket hon egentligen betyder för mig. Jag vet, att hon vet. Jag behöver inte förklara något. Hon bara vet.
I mina lyckligaste stunder i livet, har hon stått vid min sida, och känt lyckan med mig.
I mina svåraste stunder, har hon haft den axel jag behöver luta mig på.
När min värld rasat samman, har hon hjälpt mig bära denna last.
När jag har viskat om hjälp, har hon hört mina böner.

Minns du, våra försök till träning, som slutade med att vi låg i din säng och tryckte i oss massa godis? Minns du hur vi hustlade till oss vår första kebabrulle? Minns du alla prov vi alltid lyckades fixa till oss i förväg? Minns du dina bamseböcker och barbiedockor du gav till mig? Minns du hur arg du blev på mig på din födelsedag, för att jag kom bra överens med Ala? Minns du våra oändliga bråk på lågstadiet? Minns du när jag nästan gav upp och du fanns min sida för att lyfta upp mig igen? Minns du våra cappuchino kvällar? Minns du när amo kom på att jag rökte och höll ett långt och uttdraget tal om hur farligt rökning är för mig? Minns du alla våra morgnar i centralhallen där vi satt o kommentera alla som gick förbi?
Minns du hur mycket kärlek vi gav varandra genom kärnhuset?

Jag minns, jag minns allt det där, och så mycket mer. Jag har minnen med dig jag kommer bevara resten av mitt liv, och dela med mig av till mina barn.

6 år var vi när vi först träffades. Då vi fortfarande inte riktigt hade börjat leva. Då vi ännu inte skaffat oss drömmar och förväntningar på livet. Idag har vi börjat vandra våra vägar. Du i Östersund och jag i Göteborg. Trots det, så är du min vän, som kommer finnas vid min sida, tills mitt sista andetag är taget.
Jag älskar dig Munira !

turkisk afton!

Ja! Nahide har haft en turkisk afton mol allena.
Det är sällan det händer. Kanske en gång om året, om ens det.
Jag öppnar min Turkiska musik mapp och lyssnar på turkisk musik och nostalgin flödar.
Det är sällan turkisk musik tilltalar mig, men en natt som denna, så sitter jag o sjunger för fulla hals. Minns tillbaka på tiderna i turkiet, när just den låten, var en landsplåga. And I'm lovin it.
Kan inte hjälpa att bara ryckas med i alla rytmer och dessa texter, som endast handlar om kärlek, gör mig förälskad. Det pirrar i magen och jag ler.
Turkisk musik har den effekten på mig.
Därför lyssnar jag så sällan !
Fullt med turkisk kärlek

Myntning!

Även om uttrycket finns, så visste jag inte om det förut, så jag säger att det var jag och Daniel som kläckte denna !
Nahide; Han kanske e player, fast han e fett snygg !
Daniel: Ja men va e det man säger ? Snäckan?
Daniel: Vad säger man om snäckan?
Nahide: Snäckan? Ingen aning?
Daniel: Snygg på utsidan men underbar på insidan? Eller nåt sånt?
Nahide: Men det låter ju inte vidare smart? Dom e ju geggiga på insidan?
Daniel: Mjoo.. där sa du nåt!
Nahide: Ja vi myntar ett nytt begrepp!
Nahide: Vissa människor är som snäckor; Vackra på utsidan men slemmiga på insidan"
Daniel & Nahide 2007!
Daniel: Ja nu är det din uppgift att spread the word !

Nya Tag !

Gick upp tidigt i ottan idag. Lägesedan jag gick upp så tidigt, men idag har jag mycket att göra. Ska snart knalla iväg till biblioteket och göra klart alla uppgifter jag har hamnat lite efter med. Motivationen är på topp en dag som denna.
Morgonen började med massa skön musik från Erykah Badu.
Jag har kommit på att hemma, får jag inte mycket gjort. För mycket sitcoms som stjäl min koncentration. Haha misstänkte tillochmed att jag hade DAMP eller kanske ADHD jag kan fan inte sitta still. Läser två meningar, och sedan är det upp o göra något annat igen. Nej, lite mer diciplin får det bli idag.
Kärlek

ÖgonGodis 2007 !

Prison Break Fella....släng dig i väggen... släng dig någonstans långthärifrån.
Matt Dallas är här för att stanna !
Såg precis den nya serien Kyle XY på kanal 5. WOW !
Id hit that anyday !
waaaaaaaaaaaaaay !

Vackert !

"Jag fick livslusten tillbaka
när jag upptäckte att meningen med livet
är den mening jag själv ger det"

Paulo Coelho

India Arie Here I come!

Idag..kl 09.00 släpptes biljetterna till Sthlms Jazzfestival. Jag är uppe tidigare än vad jag har varit på länge. Och nu har jag köpt min biljett!
bara några veckor kvar... men sooon! =)
18 juli på skeppsholmen !
KICKASS!

typiskt!

Det är så typiskt. Varje gång jag förbereder mig för att titta lite på tv.. bäddar bekvämt i soffan, släcker ner alla lampor, stänger av allt runtomkring, lägger mig i soffan..sätter på den kanalen och bara njuter. Vad händer? DET BLIR REKLAM. VARJE GÅNG!!!
varför?
inte nog med det, sen zappar jag vidare, hittar något annat att titta på under reklamavbrottet.. det går en minut, vad händer? Jo det blir reklam där oxå. Alla tv kanaler verkar vara synkade att ha reklam samtidigt, jämt !
Hata lite faktiskt!

Haters of the day : Tim Westwood från Pimp My Ride UK... honom vill jag oxå örfila i ansiktet med baksidan av handen.

The man !

Sthlm JazzFestival 2007

Idag släpptes programmet till sthlms jazzfestival.
Imorgon släpps biljetterna !
Så inatt blir det att sitta uppe efter tolv och spamma för biljetter.
19 juli. Kommer min drottning.
19 juli. Är jag på plats för att avnjuta hennes underbara musik.
Dejt?
Bekräftat är min SidekickHamed, och eventuellt min Newbcake.
Jag önskar verkligen att även mina tvillingar hade kunnat se henne.
Men men, en vacker dag ska även detta ske.
Just nu pirrar det bara i magen. Ska bli storslaget. Storslaget I tell ya !
Så fort biljetten är bokad, kan jag börja räkna dagarna..
Och tiden kommer bara rinna iväg..
den som väntar på nåt gott.
Summer of 2007 ska bli KICKASS !
FUUUULLLLT med kärlek
/ N
Sthlm JazzFestival !

Baby mama drama !

Orka med drama.
Varför kan inte folket bara le och säga att, life is great. Life behöver inte vara great. Men säg det ändå. Ljug för mig. Säg mig att allt är precis som det ska vara. Människor jag knappt känner, sitter och talar om för mig, hur jobbigt allt är, hur svårt det är, hur dåligt han/hon mår. Vänta lite. I don't care. Kalla mig hjärtlös, kalla mig kall. Men allvarligt, ORKA ?
Jag har nog med egna bekymmer, och den tiden jag vill spendera på att lyssna, trösta, ställa upp, spenderar jag hellre på mina nära och kära. Så du Anonymus som jag träffat en gång eller kanske två. Keep your issues for your self. Jag säger som en Kass RnB artist sa en gång i tiden " I don't wanna know " Touché.
Jag blir ofrivilligt indragen i skit som jag egentligen inte bryr mig om, och när jag säger ifrån, ja då e jag en Bitch som e egocentrerad och inte bryr mig om andras känslor. Jag bryr mig om andras känslor. Det är dina känslor som jag inte vill veta av. Det är dina bekymmer som jag inte orkar ta itu med. Get a hold of yourself.
Hamed sa det bäst " Jag söker mig inte till drama, drama kommer till mig".
Varför är människor så givmilda med Drama, varför kan de inte vara lika givmilda med Kärlek, Glädje och Eufori.
Jag har funnit en ny slags kärlek till människor som ständigt sprider massa glädje. Som Saranda. I sina dystraste ögonblick, får hon ett skrattanfall som sprider sig tvärs över landet. Hon skrattar med hjärta och själ, och bara tanken på hennes väldigt egna skratt får mig att le. Big up för min Saranda.
Min noubmuffin förstår nog de mesta... " det har hänt lite grejjer,allt är inte som det ska, har lite buisness att ta hand om " Vad säger vi newbie ? Jo vi säger ORKAH, med ett långt och utdraget H på slutet.



Helgens godingar :
Jag : Berzelius, vem var de? Total blackout
Cafer: De va han... han som eee.. uppfan syret
Jag: aha!
Jag: Va fan levde Berzelius på innan han uppfan syret då retard?
Saranda: Va, vem va han då ?
Jag: Ja inte fan uppfan han syret då?
Saranda: Vadå ? Jag fattar inte
Alla i ett: HAHAH
Saranda: nej men allvarligt ? Jag lyssnade inte
---
Jag har på mig min palestina sjal.. vilken alltid för mig sig ett X-antal kommentarer
Arabflocken : Hammas, Hammas, Hammas ! ! !
Jag : Ehhh ?
Arabflocken: Feeliiiicka, hammaass ?
Jag : Nej nej, inte hammas, Jihad!
Arabflock: Eeeeh ?
Jag: juste !
---

samtal...

Idag. Kl 07.02 väcktes jag av att mobilen ringde. Vilket inte är särskilt ovanligt, men det ringer hemifrån. Mamma,såklart. Troligtvis inte pappa. Jag hinner inte svara, och jag undrar, varför, mamma skulle ringa mig i en tid som inte existerar, på en söndag.
Jag ringer upp och förvånansvärt är det inte alls min älskade mor. Utan min, just då, mindre älskade bror. Innan jag hinner vräka ur” varför-ringer-du-o-väcker-mig-så-här-dags-på-en-söndag-vänta-du-bara-fan-jävlars-helvete….” så hör jag att allt inte står rätt till. Min bror har ett helt annat tonfall, och hela min värld rasar samman på tre sekunder.
Det enda som spinner omkring, är frågan om vad som har hänt. Hur mår mamma, hur mår pappa, Hikmet, vad har hänt-vad har hänt-VAD HAR HÄNT?????
Jag får till en början inget vettigt svar ur min bror och min oro växer sig till ett stort svart hål. Tårarna sprutar ut ur ögonen och jag förväntar mig det värsta.
Tillslut förstår jag.
Att ingenting alls har hänt
Ingen har dött, ingen ligger på sjukhus, inget kaos har spridit sig i familjen (endast i min fantasi)
Allt är som det ska.
Alla mår bra.
Min älskade bror, var bara lite berusad, och behövde prata med sin lillasyster.
Det var allt. Vi pratade i ungefär en trettio minuter om samma sak, om och om igen, men det gjorde mig inget alls. För alla i familjen mådde bra, och ingenting hade ju hänt.
När vi väl lade på, försökte jag somna om. Helt förgäves. Trots att allt var som de skulle, så släppte inte min oro och ångest.
Jag började tänka på hur jag skulle reagera, när jag får ett samtal som inte är ett falskt alarm. Den dagen jag får ett samtal som besannar mina värsta rädslor i livet.
Jag har spenderat hela dagen, med att ringa nära och kära, och talat om för de, att jag uppskattar, älskar, beundrar och saknar dem.
Från och med idag, finns inte längre en ” jag tar det sen, jag ringer sen, jag hör av mig, vi får synas nån dag ” filosofi hos mig.
Från och med nu. Ska allt visas.
För vem vet. Ett samtal, Och allt kan ju vara över.


Sensmoralen är alltså, RING FÖR F*N INTE OCH VÄCK NAHIDE !

Queen !

En Drottning, vars musik har förgyllat min vardag i de mörkaste stunder.
En Drottning, som är min prio nummer ett.
En Drottning, som är det ultimata.
Soul
Queen
Love
India
Arie !
Ja - India Arie, kommer till sverige !

INDIA ARIE BEKRÄFTAD

Apr 5, 2007

Den 18 juli kommer den fantastiska soulartisten India Arie till Stockholm och Stockholm Jazz Festival. ”Det är otroligt roligt att vi lyckats få India Arie till festivalen. Sedan hon besökte Sverige senast (2002) har hon blommat ut till den självklara soulprinsessan och hon blir en riktig stämningsförhöjare i sommarnatten”, säger Bosse Persson (vd Stockholm Jazz Festival). Festivalen går av stapeln den 17 till 21 juli och programmet i sin helhet kommer att presenteras den 18 april, dagen före biljettsläpp.

Noubcake + Nahide - Cover us we goin in ! And you know it hun. Switzeeerland eller ingen Switzeeerland. Du och Jag. Minns du den natten, där vi satt vid vattnet, och lyssnade på India Arie till 6 på morgonen? This Time, It's my Baby, me And the Queen in person! Kärlek

home sweet where?

Vi har idag alla hjälpmedel som behövs, för att kunna hålla kontakten med nära och kära. Vi ringer, sms:ar mailar och prisar den nya teknologin som håller oss uppdaterade. Men det själsliga avståndet. Att som förr kunna mötas, mano a mano är idag begränsat. För att endast kunna mötas upp, och umgås krävs idag veckor av planering. Ledighet, ekonomi, tillfälle och allt vad som behövs för att åka och hälsa på.

Nu har 08:orna åkt tillbaka till sitt sthlm, och redan nu, känner jag en viss tomhet. Nu har vi inte längre möjlighet att ringa varandra för att en kvart senare mötas upp på något av Göteborgs 459 caféer. Men men, snart så kommer jag att lämna Göteborg bakom mig, vilket endast kommer att leda till att jag kommer att sakna mina vänner här.

Alla rör på sig, lämnar land och rike, förflyttar sig till platser som är långt från hemma. Frågan är bara, vad är idag hemma. När jag åker till mina föräldrar, säger jag att jag ska åka hem, och när jag ska tillbaka till Göteborg, är det återigen hem. Och detta är bara några mils avstånd, annan stad, men fortfarande samma mentalitet. Jag börjar mer och mer undra, hur mina föräldrar klarade av att lämna ett helt liv bakom sig, och fly landet. För att endast mötas av främmande människor, språk och mentalitet. För att dag för dag, bygga upp ett prägligt liv för oss, och bygga upp ett liv för familjen, ett liv som skulle innebära utanförskap eller ensamhet. Jag beundrar deras styrka att idag faktiskt acceptera sitt liv här, och inte endast tala om att åka hem, på något sätt, har vi alla i familjen accepterat att detta är idag vårt hem. Mängder med respekt, till dem som kämpade för mig, och min framtid. Till dem som struntade i allt dem kände till och älskade. Till dem som gav upp sitt hem, för att ge mig ett tryggare sådant.

Melody of the day : Amos Lee - Keep it loose Keep it tight

I’m sitting here all confused
Neverending thoughts of you
My days and nights, they’re lonely
Happiest Times are all memories
I dream of past days gone by
When you were right here by my side
To help me cope with all this pain

Without you, my friend, life’s not the same

slacker

För er som förväntar sig massa action och kryddiga händelser, jag är ledsen att behöva göra er besvikna. Jag har nämligen inte mycket vettigt att komma med. Lever ett ganska händelselöst liv just nu. Men fan vad glad jag är för detta. Orka med baby mama drama där det händer så mycket att du inte vet vart du ska börja. Just nu tycker jag om att bara vara passiv och gnälla över att tiden bara rinner iväg. Tiden går för fort, samtidigt som den går olidligt långsamt. Veckorna bara rusar iväg, medan det känns som om tiden står still. Klockan är nu 04.21 och jag är vaken. Det där systemet man ska ha i sig, den klockan som ska ticka och tala om för dig att det minsann är läggdags, har tagit semester. Det finns ingen klocka just nu, som talar om för mig att jag ska lägga mig eller att jag ska vakna. Den enda som gnäller över mina rutiner just är min älskade mor som ringer mig vareviga morgon i hopp om att jag ska vara vaken och på strålande humör. Sorry mum. Det händer inte. Jag kommer inte vakna frivilligt kl 8 på en dag då jag är ledig. Och jag kommer definitivt inte vara på bra humör. Ni som har ringt och väckt mig av misstag, har nog råkat ut för mitt bitchiga humör, då svordomar och elakheter bara rinner ur mig. Jag är snäll, bara inte de första timmarna efter uppvaknandet.

Det blir bara massa ordbajseri idag, för trots att jag är vaken, så har mit intellekt somnat för ett bra tag sedan.

Kärlek

Historia möter nutid

Äntligen kom de.. mina älskade tvillingar från stockholm är äntligen här och det blev ett kärt återseende. Förutom att Karine skrämde slag på mig genom att säga att ” hon hade något på hjärtat” varför tror jag alltid det värsta. Mina tankar tog de mest extrema banor för att endast mötas av extremt goda nyheter.

Är fortfarande lite inne på min lilla paus, men jag e nog på väg tillbaka.
Lustigt hur personer från ens förflutna kan dyka upp och röra om i grytan. Människor som inte har varit en del av ens liv på flera år, dyker plötsligt upp och blir återigen en daglig faktor. På gott och ont.
Människor från det förflutna bör stanna i det förflutna, det är där dem hör hemma. Att dyka upp från tomma intet och tycka att allt är okej, är bara fel. Visst blir man nostalgisk och minns tillbaka till de fina stunder som varit, och glömmer lätt bort de stunder som bedövade en med smärta och frågor om varför det blev som det blev.
Men allt har sina orsaker och ärligt talat så är jag trött på att personer kommer och går som de vill. Nu är det jag som går iväg, utan att se mig om.
Det som har hänt har hänt och det finns ingen som helst mening med att försöka hålla sig fast vid något som aldrig mer kommer att bli.
Det har gått år, under denna frånvaro har jag mött stora motgångar och oändliga framgångar, ingenting av detta har denna person medverkat i. Aldrig har personen i fråga kunnat glädjas med mig när jag mått som bäst eller varit en axel jag kan luta mig mot när min värld har rasat. Jag är inte den jag var då, jag kommer aldrig mer bli den människa heller.
Jag har lämnat mitt eget förflutet bakom mig, även denna människa.

Vad som har varit, kommer aldrig mer bli.
Idag är det jag som vänder ryggen till. Hur iskallt det än må vara, så vet jag bättre idag.

En gång för längesen, var du en av de viktigaste faktorerna i mitt liv, en gång för längesen kunde jag inte se mig själv utan dig i mitt liv. Aldrig trodde jag att vi skulle gå skilda vägar. Vilket vi gjorde, en gång för längesen.
Idag, nu, i denna stund, är det jag som vänder kappan efter vinden.

Bye bye dear!

Grattis till sidekickhamed och hans nya jobb!