Han talade som om den enda sanningen som existerade var den sanning som han hade i sin ägo
Han talade som om det enda jag behövde höra just där och då var det han hade att meddela mig
Han talade som om det han talade om var det enda som det behövdes talas om och allt annat. var. endast. ingenting.
Jag lyssnade som om hans sanning var den sanning som så länge varit mig saknad
jag lyssnade som om hans ord var de enda ord jag just där och då behövde höra för att finna.mitt.lugn.
Jag lyssnade
jag hörde
Sanningen var svår att handskas med och jag frågar mig själv om jag verkligen ville ta till mig den
Sanningen var hårdare och brutalare än vad jag hade hoppats på, drömt om och längtat efter.
Sanningen var hans sanning, den sanningen som kom att bli min sanning. Sanningen.
Lögnerna eliminerades en efter en. Misstron tog Missmodet i hand och gemensamt. vandrade de iväg.
Lögnerna avled när jag och han andades enbart sanningen. Sanningen som fyllde våra lungor.
Lögnerna slutade nu att ge oss näring. Trots det faktum att lögnernas näring,stundvis gav mer.
Är sanningen oändlig, Är din sanning idag, din sanning imorgon. Är sanningen sann förevigt.
Är sanningen sann förevigt.
Min Sanning var din lögn.
Din sanning blev min börda
Jag bär den
Min sanning var din lögn
För tung för dig att bära.
Men jag bär din börda för jag hoppas innerligt på att din sanning som nu är min sanning en dag finner ett sätt att bli sannare på ,då din sanning som nu är min sanning en dag utvecklas och blir så sann, så sann, att dagens sanning, den dagen vi möter den sannare sanningen, inte ses som någonting annat, än en förnekelse.
lördag 6 december 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar