fredag 7 december 2007

jag hoppas

Att frugan kan vara spontan idag. Vakna upp och känna sig sugen på att sätta sig i bilen och åka till uppsala. Vi kanske kan dra o käka lite på Max. Jag hoppas att hon vill idag. När hon vaknar hoppas jag att hon känner att hon saknar mig och ber nadine sätta sig i bilen.
Om jag blundar hårt och hoppas riktigt riktigt riktigt mycket, tror ni hon kommer då ?
NU börjar jag blunda och hoppas på att hon vill komma. jag saknar henne ju :(

3 kommentarer:

Anonym sa...

Frugan vaknar och är trött, går in på Nahides blogg och läser så sött,
hur Nahide henne saknar och längtar efter, frugan undrar om hon ska göra några fina gester.
Nu är hon väl illa tvungen, för Nahides övertalningar har henne vunnen, men frugan vill att Nahide skall ha i minnet, att frugan är trött i både kroppen och sinnet. Frugan slänger in Nadine i bilen och till Uppsala det bär, endast för att göra Nahide glad, MEN ALDRIG MER IGEN, JAG SVÄR!

Skämtåisdo, jag är verkligen helt utmattad och kroppen värker, men vi kommer, åker dock hem inatt för jag behöver sova i min säng inatt,
hoppas att du nu blir glad sockertopp :)

aGape sa...

nu vet jag varöfr jag gifte mig med dig, man kan inte önska sig en bättre fru. Jag vet någon som ska passa sig och inte försöka ta dig ifrån mig. skickade precis sms till .......
" bara så du vet så är Karine min fru. bara så du vet ya3niiiiii! #

Anonym sa...

Sakta smyger han in, tittar sig omkring och letar efter iakttagare men inser fort att det bara är han och mörkret. Han traskar lätt omkring och låter sina steg smeka golvet...

Äntligen når han sitt mål - Nyckeln! Sakta , sakta, sakta rör han handen i riktning mot den...Tittar på den försiktigt, ler och minns dagar som ockuperat minne och sinne. Han plockar ner nyckeln och kastar inte ens en enda blick(!) på skylten över nyckeln där det står "Rör ej" på turkiska.

Han lägger in nyckeln i fickan, men kommer plötsligt på hur många gånger han blivit av med den förut. Han tittar på den och funderar en stund, nyckeln skiner i hans hand och bländas, under en kort stund tycker han se sig ängeln, men inser snart att det är en reflektion av hennes skönhet...

Slutligen bestämmer han sig, han sväljer nyckeln och efter det gör han förstoppningstabletter till sin dagliga kost, allt för att aldrig förlora nyckeln igen, nyckeln till Kärlekens portar, portarna till Kärlekens dal, djupt djupt i frugans hjärta.....

En sista gång tittar han på den turkiska skylten, ler för sig själv medan vinden lätt låter hans hår fladdra. Sedan vänder han sig om för att gå, då han återigen funnit Kärlekens stig, en stig så svår att finna men så enkelt för honom då han bara blundar och följer elixiret i hjärtat , hans naturliga gps för att nå sitt mål - för att nå sin fru - hans zahir!

O my sun, be my daylight, as I am your moonlight!