att hon istället satt helt tyst och vred sina händer varma
Hon försökte igen, djupt andetag, läppar som formar sig efter orden
men inga ord
Jag tog varsamt hennes hand och la den mellan mina
snälla berätta vad det är som tynger dig
låt mig få lätta din börda
Själens vatten föll långsamt ner och träffade våra händer
Jag fick bita ihop för att inte låta mina fala och beblandas med hennes
Nu var det jag som för en gångs skull fick hålla huvudet högt
och låta henne tala, kanske kunde jag lätta hennes börda
Jag förstod vad det var som fick henne att hålla tillbaka
Hon hade för många själar inuti sin
hon kunde inte såra någon av dem
hon ville bara väl
hon bar alla dessa själars bördor på sina axlar
inklusive mina
hon satt med tårar som föll
och undrade
om jag kunde lätta hennes...
den starkaste krigaren på jordens yta
krigaren som inte visste hur man kapitulerar
bad mig med henne bli en allierad
snälla
hjälp mig bära
aldrig har jag känt mig så maktlös
då hennes bördor inte rymdes på mina axlar
jag la några på min rygg
så många som min rygg orkade bära
mina händer svämmade över och mina axlar började ömma
jag bet ihop
jag bär till det att jag gråter blod
ge mig allt du inte orkar bära
jag finner en plats
där vi tillsammans alla bördor
kan förvara
ge mig allt du inte orkar bära...
för dig mor
finner jag styrkan att bära hela jorden
enbart så att du kan vandra på den
med steg lättare än fjärilens vingslag
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar